Tiktok är inte värre än Google eller Facebook

Jon Weman om det globala kriget om övervakningsapparna

Donald Trump pekar finger åt Kina.

Favoriten för mellanstadiebarn och uttråkade familjer i karantän, appen Tiktok, har pekats ut som samhällsfarlig av Donald Trump. Med sin karaktäristiska precision förklarade han i helgen att ”vi tittar på den. Vi kanske förbjuder den. Vi kanske gör något annat”. Hans valkampanj publicerade också under förra veckan mer än hundra olika Facebook-annonser som anklagar Tiktok för att spionera. Den rikliga information appen samlar in om användarna förmodas sedan vidarebefordras till myndigheterna i Kina där moderbolaget ByteDance finns, fast det har aldrig belagts.

I Australien, som också överväger ett förbud, kallade senatorn Jim Molan det för ”en datainsamlingsoperation maskerad som socialt medium”.


Det finns mer än ett litet mått av hyckleri i kritiken. Programmet registrerar helt riktigt väldigt mycket, bland annat våra rörelser och våra sociala kontakter – men det samma kan sägas om de amerikanska nätjättarna. Washington Post konstaterade efter en teknisk undersökning att ”Tiktok verkar inte samla in mer av dina data än Facebook. Det är inget beröm”.

Alla sociala medier är till sin natur operationer för att samla in användardata – om en tjänst är gratis för dig att använda, betyder det att du är produkten som säljs, som den berömda devisen lyder.

Och när det gäller Facebook, Google och Apple behöver vi inte spekulera – allt sedan 2013 har vi vetat att amerikanska NSA via programmet Prism har direkt tillgång till deras servrar. En lösning det ryktas om är att Microsoft köper Tiktok efter att ByteDance pressats att sälja – Microsoft var ironiskt nog det första företag som accepterade Prism.


Teknikjournalisten Chris Stokel-Walker skriver i Guardian att anklagelserna mot Tiktok snarare är en del av en digital geopolitisk maktkamp mellan USA och Kina. Tiktok, påpekar han, är den första internationellt framgångsrika konsumentprodukten från ett kinesiskt nätföretag, med den potential för ”mjuk makt” det medför.

Om västerländska regeringar blockerar ett kinesiskt socialt nätverk med argumentet att det är en säkerhetsrisk och ett redskap för kinesiska staten, blir det i varje fall fortsättningsvis svårt att kritisera Kina för att de gör precis samma sak, på ungefär lika goda grunder.

När ekonomiska och geopolitiska intressen står på spel visar sig skillnaden inte vara så stor mellan en auktoritär stat och liberala demokratier.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.