Du missar poängen med Roslings bok, Linderborg

Staffan Landin: Vi måste skilja på förståelse och åsikter

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2018-10-25 | Publicerad 2018-10-24

helskärm

Kritik från vänsterhåll har framkommit mot Hans Rosling och boken Factfullness. Det är hans sista och mest ambitiösa försök att hjälpa oss att bättre förstå vår omvärld.

Åsa Linderborg beskriver det som ”en smått livsfarlig bok” (Aftonbladet 18 okt) i händerna på unga, eftersom den saknar ”orsakssamband och maktanalys”. Den är ett ”hån mot den globala uppvärmningen” och hon tipsade om podden Lilla drevet som kallade Rosling för klimat­analfabet.

Kritiken missar poängen med Roslings budskap. Det är inte att allt alltid blir bättre, utan att bilden av verkligheten måste utgå från fakta.

Användningen av den kunskapen är något annat; gör vi rätt eller fel, är status quo det bästa tänkbara eller kan saker vara annorlunda, löser tillväxten allt eller är genomgripande ekonomiska reformer akuta? Det är frågor som boken inte ens försöker svara på och det är själva poängen. Det är ingen slump att Factfulness saknar orsakssamband.

Det Linderborg kritiserar är hennes motståndares tolkning av verkligheten boken beskriver; den nyliberala inställningen att en fri marknad och ekonomisk tillväxt kommer lösa alla problem.

När huvudpoängen med Factfulness är att vi i högre grad måste kunna skilja på förståelsen av verkligheten och åsikterna om verkligheten, är det ironiskt att det är just detta som kritikerna misslyckas med.

I stället skjuter hon mot budbären.

Jag föreläser om samma saker som Rosling gjorde och har mött denna kritik då och då i 15 år. Oftast från vänster, ibland underbyggd och resonerande. Faran i att goda nyheter passiviserar oss att acceptera orättvisor och fattigdom, som docent Hans Abrahamsson (en annan viktig forskar-Hans) formulerat det.

Oron är befogad. Försvarare av nuet kommer alltid att suga upp alla goda nyheter som kan hjälpa dem försvara det. Påståenden som ifrågasätter krisrapporter, överdrivna eller verkliga, kan verka passiviserande. Men vi har inte råd att anpassa verklighetsbilden efter rädslan för hur den kommer påverka vårt agerande. Det kommer alltid tillbaka och biter oss i arslet.

När jag på senare år ifrågasatt systemkollapsen har jag mött samma kritik, fast från högerhåll, och anklagats för att relativisera våldtäkter och mord.

Verkligheten är inte nyliberal eller socialistisk. Den bara är. Och korrekt brottsstatistik är inte till för att lugna massorna medan socialistiska miljö­partister islamiserar Sverige.

En sak som verkligen är bättre i dag är informationen om hur dålig världen är. För varje år lär vi oss mer om hur ojämlikt inkomster och hälsa fördelas, nya dimensioner av marginalisering och omfattningen av de problem världen har och står inför.

Att samtidigt kunna se framstegen måste inte betyda att vi blundar för samtidsproblem, eller att rädslan för framtida hot inte är verklig. Men det gör det lättare att bearbeta rädslan och lösa problem.

Vi måste bli bättre på att hålla flera bollar i luften – Roslings mest återkommande och numer uttjatade metafor. Vi behöver mer Factfullness i det offentliga samtalet. Vänstern behöver mer, inte mindre, Hans Rosling.

Är det något de senaste åren har lärt oss så är det att utan verktyg för att skilja på sant eller falskt i det offentliga samtalet, det är då det verkligen är kört.

Staffan Landin
Skribent och föreläsare med fokus på global utveckling