”Viruset har gjort klassamhället tydligt”
Rolf och Cilla Börjlind om karantän, skrivande och nya kriminalromanen
En man hittas död i fjällvärlden utanför Arjeplog.
Det är upptakten till Cilla och Rolf Börjlinds nya kriminalroman ”Fruset guld”, en dagsaktuell berättelse i mördande tempo – och ett nytt fall för Olivia Rönning och Tom Stilton.
– Idén fick vi från ett reportage i ”Uppdrag granskning” i SVT. Det handlade om att Afrika blivit Europas soptipp.
Man kunde se berg av gammal, uttjänt teknik som exporterats till kontinenten, säger Rolf Börjlind.
– I höstas upptäcktes att tunnor med giftigt avfall dumpats i Bottenviken. Frågan är om någon vågar röra dem eftersom de tydligen är så sköra att de kan gå sönder och giftet rinna ut i havet.
Cilla och Rolf Börjlind döljer inte sin upprördhet över den arrogans stora företag kan visa när de sätter vinstintressen före miljöhänsyn.
– Upprördhet är bra bränsle. Det ger energi.
Gillar att fiska
I ”Fruset guld” får vi ännu en gång möta den unga polisen Olivia Rönning och Tom Stilton, nedgången före detta polis.
– De har blivit som seriefigurer och vi gillar dem allt bättre ju mer vi lär känna dem, säger Cilla Börjlind.
Att händelseförloppet till stor del utspelas i Arjeplog beror på att paret Börjlind rört sig mycket i trakten när de varit där och ägnat sig åt sin favoritsysselsättning – att fiska.
– Vi älskar miljön och ville så gärna ha med den i boken.
Cilla och Rolf Börjlind började samarbeta som manusförfattare för 25 år sedan och har skrivit de uppmärksammade tv-deckarna ”Graven” och ”Morden”, manus till ett tjugotal Beckfilmer och filmatiseringarna av Arne Dahls stora deckarsvit.
Sjöwall-Wahlöö förebilder
Först 2012 tog de steget in i litteraturen med ”Springfloden”, som även den spelades in som tv-serie, med Julia Ragnarsson som Olivia Rönning och Kjell Bergqvist som Tom Stilton.
I likhet med förebilderna Sjöwall-Wahlöö har de hittat ett gemensamt språk.
- Vi läser varandras texter hela tiden. Vi är bra på att härma varandra så vi vet inte vem som skrivit vad. När man skriver manus är det 92 procent dialog. Den biten har vi trimmat in. Men när man skriver en bok måste man tänka på gestaltningen, att det finnas ett driv i språket som för historien framåt, säger Cilla Börjlind.
Ett projekt tar ungefär ett halvår.
– Det som tar längst tid är att värka fram historien. Jag ser alltid handlingen i böckerna som en film i hjärnan, en film jag sedan skriver ner i bokform. Allt är inte gjutet i sten. Ibland kan vi byta kön på folk och se vad som händer. Men vi har med tiden blivit mer okomplicerade. Vi har förenklat historien och inte haft så många trådar som man måste knyta ihop på slutet. ”Fruset guld” är en rak kronologisk berättelse, säger Rolf Björlind.
Sitter i karantän
När den här intervjun görs befinner sig paret Börjlind i karantän på Tynningö, sedan mitten av mars. Tynningö ligger mellan Vaxholm och Värmdö i Stockholms skärgård. De träffar inga andra människor och planerar matinköpen.
– Coronaviruset har gjort klassamhället tydligt. De värst drabbade är de fattigaste och mest trångbodda. Inte minst i USA, som är så polariserat att det verkar stå på randen till ett inbördeskrig. Om Trump riskerar att förlora valet i höst kan han skjuta upp det, säger Rolf Börjlind.
– Vi vet inte hur framtiden kommer att se ut. Om det kommer en andra våg. Eller vad som händer med ett samhälle när den ekonomiska tryggheten hotas. Men det har varit roligt att det blivit mer tal om solidaritet och socialdemokratiskt tänkande. Även ägare till stora bolag kan se ett samband mellan skatt och vad fan man får för pengarna.
