Ingen människa vill köpa en knäpptyst bil

Elfordonens ljud är en ynkedom av imiterade rytande V8:or eller klena elektroniska pip

Av: Mikael Strömberg

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Eltankande BMW.
Foto: tt
Eltankande BMW.

Även frånvaron av ljud kan provocera ljudpolisen i dig. Jag menar när vi ställs inför förbisusande elbilar och elcyklar, tysta övergångsställen, stumma vardagsprylar som kylskåp och säkringsskåp. I de flesta fall förväntas ett kommunikativt okej-ljud, helst både inspirerande och informativt.

Ta bilindustrin, där har man länge konstruerat dörrar och andra rörliga detaljer för att tillmötesgå bilens och bilistens image. Ingen människa köper nämligen en knäpptyst bil, tvärtemot vad reklamen vill få oss att tro. En ljudlös bil är livsfarlig i trafiken. Tänk att du står vid ett gathörn och förbi susar ett föremål med samma ljud som ett segelflygplan eller en elvisp!


I dag försöker bilindustrin bygga bort egenheterna i ljuden så att en dyr bil ska låta som ett kassaskåp utanpå och ett litet konferensrum inuti. Ljuden från en BMW ska alltså indikera klass och status. Inget surrande, plinkande, dunsande, skrapande, skärande, smällande av vibrerande detaljer.

Men elbilen, problembarnet. Från och med den 1 juli 2019 trädde en ny EU-förordning i kraft som kräver att alla el- och hybridbilar som säljs i Europa ska vara försedda med ett ljud när bilen är i rörelse.


Däremot kan elbilar och sparkcyklar inte låta precis hur som helst, utan ljudet måste utformas på ett så kallat arteget sätt (passa prylen). Det bör alltså indikera ett fordon av jämförbar storlek som är utrustad med något slags motor.

De ljud jag hört hittills är verkligen en ynkedom av imiterade motorljud från rytande V8:or och klena elektroniska pip som lätt kan förväxlas med stegräknare och Ica:s självscanning.

Även billjud kan ju precis som andra vardagsljud antas passa olika personligheter och smaker: reserverade-färgstarka, intensiva-subtila, kalla-varma, sensuella-hårda, moderna-traditionella och så vidare.

Så egentligen borde elfordonet vara ett himmelrike för en fantasifull fordonsakustiker som vill ersätta frånvaron av motorljud med målande boppelboppel, blubelitsblubelits, shooka-swish-kish, flimmeryflimmery, zammandassah, glubamurk, mooveroomer, ramanash-ljud.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.