– Alla länder verkade lära sig utom Sverige
Lena Einhorn fortsätter varar djupt kritisk mot den svenska hanteringen av pandemin
Få samtida svenska intellektuella har samma bredd som Lena Einhorn.
Hon gör dokumentärfilmer om Garbo och Myrdal, hon ger sig i kast med historiens olösta frågor om Gamla och Nya testamentets sanningshalt, hon skriver romaner om lesbiskt liv och om andra världskriget. Men hon är också doktor i virologi och tumörbiologi och har en bakgrund som producent av medicinska dokumentärer för lifetime i USA. Och det var i januari 2020 hon såg det. En artikel i Lancet som gjorde henne betänksam. Prognosen för det nya coronaviruset visade nämligen att risken för att det skulle spridas globalt och leda till en pandemi var överhängande.
Beredskapsplaner borde införas överallt, stod det. Varför sade svenska myndigheter motsatsen? Hon mailade Anders Tegnell, men fick ett lugnande svar: datan var osäker och ingen okontrollerad spridning hade ännu uppstått utanför Kina.
Året som gick kom Lena Einhorn att ägna åt att debattera den så kallade svenska strategin. Med växande frustration såg hon hur dödstalen steg och hur Sverige gick emot WHO:s rekommendationer samtidigt som kritiker av strategin förlöjligades. Om detta handlar hennes nyutkomna bok Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter – en resa i pandemins Sverige.
Nu har hon kokat hemmagjort chaite till mig och jag sitter uppflugen i hennes soffa på Hornstull i Stockholm.
Vad tycker du har varit värst med den svenska coronastrategin?
– Det mest skrämmande är att en enda myndighet, och i viss utsträckning en enda person, tilläts få enorm makt över pandemihanteringen. Och i denna hantering har det funnits ett grundläggande problem: man har varit ovillig att backa från tidiga ställningstaganden när dessa visat sig vara fel, och som resultat tagit det osäkra före det säkra. Sverige var från början inte ensamt om att tro att covid-19 skulle bete sig som SARS, och bara smitta efter att man fått symptom. Sverige var inte ensamt om att tro att luftburen smitta inte var aktuell eller att munskydd inte var nödvändigt. Men sedan vände alla andra länder i takt med att man lärde sig mer. Utom Sverige.
Coronakommissionen slår fast att Sveriges agerande präglats av senfärdighet och undermålig beredskap. Det var ju precis vad du skrev till FHM i början, att vi riskerar att göra ”too little, too late”?
– Allt har varit too little, too late. Vi är nästan det enda landet som inte tillåter föräldrar att vaccinera barn under tolv. Vi är det enda landet där munskydd i stort sett lyst med sin frånvaro.
Men det jag funderar på är, ville de att folk skulle smittas i början?
– Det finns en del evidens för att FHM under en period hade en flockimmunitetsstrategi, från det att sjukdomen slog till i Europa fram till början av hösten 2020. Har du läst Johan Anderbergs bok? Det är en märklig bok. Den är mycket välskriven och påvisar med all önskvärd tydlighet denna flockimmunitetsstrategi, men så plötsligt, i slutet, skriver han att Sverige gjorde rätt.
Det som hänt är inte alls typiskt svenskt. Jag tror det beror på att vi har haft en svag regering med låga popularitetssiffror
Jag förstår det som att han menar att när dödstalen i andra europeiska länder kom ikapp Sveriges, då visar det att det ändå blir lika många som dör i slutändan, fast vi slapp lockdowns.
– Ja, men vad är det här för benägenhet att alltid jämföra på sätt som får Sverige att se bättre ut? I alla sammanhang: PISA, livskvalitet, ekonomi, jämför vi oss med Norden. Helt plötsligt ska man jämföra med Portugal och Belgien? Sjukdomen kom till Sverige och de andra nordiska länderna samtidigt. Det finns vissa skillnader i demografi, men de kan inte förklara den stora skillnaden i dödstal. Och nu får vi höra att man ska titta på överdödlighet i stället för död i covid-19. Men överdödlighet är ett så kallat surrogatmått, det används när du inte har möjlighet att diagnosticera alla fall. Som i Bergamo, där man inte hann testa. Men hur trubbigt överdödlighet är som ett mått kan man se på 1994, året då 852 personer dog på Estonia. Det året hade vi den lägsta dödligheten på länge! Hände alltså inte Estoniakatastrofen? Dessutom, om alla sitter hemma dör färre i krogvåld, bryter lårbenshalsen och så vidare.
– Jag håller med om att just nu, med omikron, går det inte att bara räkna någon som testat positivt och dör inom 30 dagar, som någon som dött av covid. Men det justeras senare när Socialstyrelsen publicerar fastställd dödsorsak. Och om man nu ska använda alternativa mått: under 2020 förkortades förväntad livslängd i Sverige med närmare ett år, medan den ökade i resten av Norden.
Så de nästan 17 000 personer som dött i Sverige av covid, många av dem hade levt i dag om de bott i Norge?
– Absolut.
Varför blev det såhär? Hur kom Sverige att anamma en strategi som går så totalt emot vad Sverige brukat stå för: folkhälsa framför frihet, inga droger, ned med nattklubbar och så vidare?
– Det som hänt är inte alls typiskt svenskt. Jag tror det beror på att vi har haft en svag regering med låga popularitetssiffror, och en Folkhälsomyndighet som haft 80 procent approval rating. Varje dag har folk bänkat sig framför tv:n för att se på Tegnell, som erbjudit dem ett omotiverat lugn. Och när han fick med sig regeringen, som förmodligen mer av opportunistiska skäl än okunskap inte gick emot, följde alla andra med. Oppositionen, smittskyddsläkarna, regionerna. Det har varit som en demagogisk playbook. Sverige hade ett tag de högsta dödstalen i världen – ett glest befolkat land med väl utvecklade skyddsnät och generellt bra folkhälsa hade de högsta dödstalen i världen!
Men varför ska en myndighet ens tycka? Alltså varför ska de stå för något? De borde väl bara presentera fakta och lämna tyckandet till andra?
– Det är det som är så intressant. De behöver inte vinna val, och deras lön anpassas inte efter prestation. Men de hade valt den här inställningen och sedan gällde det att försvara den. Det blev prestige.
En sak som förvånar mig. I Sverige tror många att vår strategi har varit så lagom och demokratisk, men det är ju samma som förespråkats av Trump och Bolsonaro?
– Jag skulle inte använda de orden, men den strategi som Sverige anammade under första året är i resten av världen en högerpopulistisk strategi, ja. Här har det blivit tvärtom, FHM:s strategi och att lita på myndigheter har setts nästan som vänster. De flesta har inte fruktat den här sjukdomen, och är tacksamma för att ha levt fritt.
Kan det inte ha varit såhär då, att de hade ett bredare perspektiv? Det handlade inte bara om sjukdomen, utan om att minska det lidande som uppstår i lockdowns spår, när skolor stänger, människor blir arbetslösa, psykisk sjukdom ökar?
– Man skyller på det nu, men jag tror inte det var skälet. Jag tror det handlar om obenägenheten att ändra ståndpunkt och medge fel. Våra grannländer hade korta, effektiva lockdowns på några veckor i början. Mer behövs inte! Tidiga lockdowns hjälper effektivt, sena är mycket mer komplicerade. I dag är skolstängningar inte särskilt vanliga.
Jag tycker det ofta har varit skeva restriktioner, man stänger det offentliga men låter det privata hålla öppet. Man har öppna gallerior men mitt i gallerian finns en lekhörna och den är stängd. Helt ologiskt!
– Jo, visst, men mycket hade kunnat undvikas om vi hade agerat smart i början. Se på länderna i Sydostasien, som klarade det hela bra genom enkla åtgärder som att testa, använda munskydd, smittspåra och isolera. Utan lockdown. Senare har viruset utvecklats och är än mer luftburet, då är det svårare att helt hålla borta smittan på det här sättet.
Men att Kina bara har drygt 4 000 döda i covid, det kan väl inte stämma?
– Jag vet inte faktiskt. Ingen aning. De har ju infört drakoniska nedstängningar av hela städer så vem vet.
När man läser vad Anders Tegnell sa i början: att viruset inte spred från människa till människa, att viruset inte skulle komma till Europa, att det inte är troligt att det sprids i Sverige, att det inte smittar innan man har symptom – så är det onekligen många missbedömningar där...
– Många sa galna saker i början. Sverige var inte ensamt om det. Skillnaden var att vi höll fast vid dem. Även efter att WHO:s chef sa åt världens länder att testa och smittspåra så mycket man bara kunde så lät Sverige bli. Det var en stark rekommendation MOT skyddsutrustning, till och med i vård och omsorg, under nästan hela första året! De som kom hem från Alperna efter sportlovet gick raka vägen till jobbet och skolan. Där hade en karantän på 2 veckor hjälpt.
Det finns många sätt att desavouera kritiker på. Vad betyder förresten frissigt hår?
Och sen skyller man på invandrare, det tycker jag är det värsta. De som kommer hem från Alperna sätter sig i en taxi på väg från Arlanda, taxin körs av en kille från Järva som går hem till sin fru som sen går och jobbar på äldreboendet och andas rakt på de äldre, ännu har ingen symptom. Där har du smittkedjan tänker jag, och sen går FHM och politiker ut och säger att det är invandrares fel som inte förstår något
– Min brorsas granne hade covid och åkte till akuten, men akuten skickar hem henne i en taxi. Föraren är helt oskyddad. Och så säger FHM att man ska tvätta händerna! Det är inte genom händerna det smittar, det är genom munnen! Vinterkräksjukan, ja den kan du få genom ett dörrhandtag, men här finns ett billigt och effektivt skydd och det är munskydd.
Men om man läser Amina Manzoors bok så går hon igenom studier som visar att det är osäkert hur mycket munskydd hjälper.
– Suck! De som är emot munskydd pekar alltid på en studie i Danmark och en i Bangladesh. Problemet är att där har de delat ut enkla kirurgmunskydd (som skyddar omgivningen men inte bäraren) till en grupp och visat att den gruppen hade 10 procent lägre smitta, men de har inte kontrollerat om och hur de använt dem – och omgivningen bar ju inte munskydd, och smittade därför. Vad man kan se i retrospektiva studier i Tyskland och USA är att de städer som infört munskyddstvång före de andra, där har smittan stannat av.
Det som gör mig otroligt beklämd när jag läser din bok är hur ni bemötts. Du och 21 andra kritiker av Sveriges coronahantering blev sedda nästan som något obehagligt. När du deltog i debatt på länk skrev Johannes Klenell i Arbetet att ”frissigt hår, iPhonelurar med sladd och furupanel som bakgrund möjligen är en bättre fond för att prata chemtrails än signalera rimlighet” och Victor Malm, som senare till och med recenserade din bok, skrev att du hade en ”aggressiv, nervös energi.”
– Det finns många sätt att desavouera kritiker på. Vad betyder förresten frissigt hår?
Jag tror han menar oborstat.
– Jag tror att kristider skapar behov av tillit till myndigheter. Och det kan också finnas ett ”sekteristiskt” inslag, som Björn Olsen lyft fram. Det uppstod ett slags folkhemsnationalism som Gina Gustavsson skriver – i kristider vill man ”rally around the flag”. Då får ingen ifrågasätta. Etiskt sett är det under alla omständigheter mycket oroande att så mycket av kritiken trängts bort. Det enda som gett mig hopp är coronakommissionen, de har hittills inte kunnat rubbas.
Intervjun gjordes innan coronakommissionens slutrapport presenterades