– Ekonomi och klass påverkar även våra kärleksval
I ”Mitt kapital” testar Milja Sarkola idén om nyttomaximering – på alla sätt
Om man vill ha ett så värdefullt liv som möjligt – kanske är det då enklast att räkna allt i pengar?
Det är en idé som testas i Milja Sarkolas roman ”Mitt kapital”.
– Jag har funderat på vår syn på konsumtion, och inte minst hur klass påverkar den, säger hon.
Det börjar med ett lägenhetsköp i Helsingfors. Investeringen och avbetalningsplanen gör bokens berättare akut medveten om varenda euro hon har, kommer att få eller har lånat. Hon fondsparar och försäkrar, göra vad hon kan för att få kontroll över sin ekonomi, nu och i framtiden. Nyttomaximerar.
Men snart börjar det synsättet att äta sig in i andra delar av livet. Som relationer och kulturupplevelser. Hur får jag ut så mycket som möjligt av det här?
Det här är ett synsätt som Milja Sarkola har funderat på i några år, och som hon nu har skrivit en roman om, Mitt kapital.
– Jag har samlat på mig iakttagelser, kan man säga, om vår syn på konsumtion, säger hon på telefon från hemstaden Helsingfors.
”Indiskret” att prata pengar
Synen på konsumtion skiljer sig mycket åt, inte minst beroende på klass. Berättarens man påpekar själv att han har ”gift upp sig”, och tycker det är märkligt att hon inte vill berätta för hans bror hur mycket lägenheten kostade. Berättaren tycker att det är ”indiskret” att prata om pengar. Hennes pappa, som också gått in med pengar i lägenheten, kan muntert säga att pengar ska rulla men har alltid pengar över, till exempel till ett piano.
– Jag tror ekonomi och klass har större inverkan på våra kärleksval än vad vi vill medge, säger Milja Sarkola. Vi håller oss nog mest inom vår egen klass.
Ser ner på idealister
Men det är alltså inte bara pengars värde som bokens berättare börjar räkna på. Hon börjar ekonomisera med sin energi under promenader och räknar på tjänster och gentjänster med sina vänner. Vem är det egentligen mest värdefullt att lägga tid på?
Vänner och kollegor som gör mer idealistiska val, i karriär och privatliv, ser hon ner på.
– Fast det handlar om avundsjuka. Jag kan själv känna igen mig i det, att livet är mer värt om du inte alls behöver tänka i termer av nytta. Hon trampar ju runt i den frågan, 'vad är ett bra liv?'.
I den osäkerheten, menar Sarkola, kan det konkreta räknandet vara ett sätt att hålla ångesten stången.
För samman olika världar
Kvinnan i boken är verksam i kulturvärlden som dramatiker och regissör – som Sarkola själv. Visst finns sådant som kulturellt kapital, vilket bokens huvudperson alltså är rik på, men mot det verkliga kapitalet står det sig slätt. Milja Sarkola var intresserad att föra samman den sfären med den finansiella.
– Bankvärlden är avlägsen för folk som jobbar med kultur, men vi står ju inte fria från kapitalismen. Man strävar efter att stå fri från marknadskrafterna men vi är ju de facto beroende av dem.
Konst spelar också olika roller beroende på var på samhällsstegen du befinner dig, menar hon.
– I den etablerad, trygg medelklass har konsten en annan funktion än för människor som vill förändra samhället. Den politiska konsten uppstår där det behovet finns.
Sätts upp som pjäs
Mitt kapital är Milja Sarkolas debutroman. Hennes tidigare verksamhetsområde är alltså teatern, där hon både skrivit och regisserat pjäser.
– Jag har länge drömt om att skriva en roman, där jag kan lägga in allt det som får plats inom ramen för en pjäs.
Men hon överger ingalunda teatern. Samtidigt som boken Mitt kapital kommer ut, sätts pjäsen Mitt kapital upp på en teater i Helsingfors. När vi talas vid är hon i slutet av repetitionsarbetet och när du läser detta är det dagen efter premiären.
En roman ger visserligen vidare ramar för vad du kan lägga in berättelsen men att göra teater av den tillför något helt annat.
– Det öppnas nya vyer då, eftersom det är ett kollektivt arbete som gör att det tillkommer saker som inte fanns där från början. Jag arbetar med fyra skådespelare, som alla bidrar till berättelsen, säger Milja Sarkola.