Pappas flicka
Ann Charlott Altstadt hör Donalds röst i två arbetsmoralistiska böcker av Ivanka Trump – budskapen kan sammanfattas på en post it-lapp
Ivanka Trump, numera rådgivare åt pappa presidenten, började på den absoluta toppen med två fulla händer och arbetade sig upp. Tack vare egen drivkraft, föräldrarnas föredöme och goda uppfostran fick hon chefsjobb i familjekoncernen.
Jag är inte bara ironisk för dottern kunde förstås, som arvtagerska, i stället ha gjort sig ett namn som skandalös it-girl, alltså fyllt sitt cv med trosfria skrevfoton vid limousin-urstigningar, nip-slips och kokainhångel med fel kille på klubb. Men i stället verkar Ivanka Trump likt den grekiska gudinnan Pallas Athena födas fix och färdig som karriärflicka ur sin fader Zeus huvud.
Men inte ens att vara känd och framgångsrik av börd är tillräckligt i dag. Personer kräver likt produkter marknadsföringsplaner och imagestrategier på transnationell nivå när varumärket via olika medieflöden måste bevakas och utvecklas. Helst under genuint informella förtecken så även till synes spontana uppdateringar, paparazzifoton och ”läckor” med mera har projekterats av professionella för att sprida rätt budskap.
Pappa Donald Trumps bad boy-stil må därför vara medvetet skapad eller äkta vara. Men då han sedan 1980-talet också haft politiska ambitioner är det svårt att inte tolka dotterns böcker som en parering av eventuella skador som uppstått i spåren av hans framfart. För vad kan gå snett när du själv, via bokens form, får kontrollera den offentliga berättelsen förutom att det blir tydligt för läsarna att det är just detta som pågår?
Vid första påseendet verkar The Trump card (2009) och Women who work (2016) vara dragna ur kopiatorn för bokgenren karriärråd, självhjälpstips och uppbyggliga erfarenheter via privatlivsdelande. Alltid med ett behjärtansvärt syfte så klart. Ivanka Trump vill, som förebild och entreprenör, vägleda kvinnan av i dag till framgång i hennes roll som yrkesarbetande, maka och mor.
Det handlar om personlig pepp men efter att ha trätt in i pappas presidentkampanj förespråkar hon även reformer – betald föräldraförsäkring och dagis för alla. Och kvinnoempowerment-vinkeln promotar alla familjen Trumps intressen; affärsverksamheten i fastigheter, hennes egen kläd- och smyckeskollektion och de politiska ambitionerna.
Men snart nog avviker Ivanka Trump från mallen för de personliga råd- och dådböcker, blogginlägg och magasin-reportage om hur du ska uppfylla dina jobb och livsmål som översvämmar mediemarknaden. De fungerar ju som det sekulära samhällets religiösa berättelser med rättesnören för våra liv – sedelärande – historier om hur människor omvänt sig från exempelvis droger, arbetsnarkomani, krass materialism, framgångsbesatthet och dyrkan av mammon.
De slår i botten och inser vad som är viktigt i livet, nämligen relationer. Vägen till att jobba och leva enligt den egna inre rösten, i stället för efter omvärldens krav, brukar kantas av vår tids religiösa deviser; det vill säga olika varianter på du-kan-om-du-vill.
Det sistnämnda är väl det enda som Ivanka Trump har gemensamt med vår tids traditionella framgångsdramaturgi. För här handlar det knappast om att du ska trivas och må bra samtidigt som du uppfyller dina drömmar. Hon förkunnar i stället en klassisk fundamentalistisk, puritansk arbetsetik. Piskan viner stenhårt för att slå fram prestationer på en nivå som de flesta skulle uppfatta som ovanför övermänskligt.
Det går inte att låta bli att fundera på om inte människan snart ska göra fadersuppror och börja knarka. Eller få ett bryt, bli skjutsad till psykakuten och bli långtidssjukskriven för utmattningsdepression för att sedan komma igen i samklang med sig själv.
Men Ivanka Trump följer faktiskt sin inre röst, internaliserad redan på embryo-stadiet, och den tillhör fader Donald. Den sjukligt perfektionistiska modern Ivana, som började terrorisera sina hotellanställda med detaljkrav endast fem dagar efter en förlossning, spelar en mer undanskymd roll. Och det enda bud som gäller är att typ arbeta ihjäl sig då att lyckas aldrig är nog. Du måste alltid överprestera, så inihelvete. Du får inte slappna av en sekund utan måste ständigt vara på hugget med olika karriärmoves långt innan förutsättningar ens föreligger. I bok två verkar hon, med man och tre barn, dock inte längre ha som mål att dyka upp söndagar på kontoret för att hetsa med-arbetarna att aldrig ta ledigt.
Ivanka tillåter inte en rispa i familjefasaden av hårt arbetande skötsam miljardärklass. Vi ska få intrycket att det är pappas supertuffa men sunda värderingar kring moral, disciplin och försakelsen av världsliga nöjen som format henne. Men det är uppenbart Ivanka Trump som via dessa handböcker i karriär också har ambitionen att skapa Donald Trump, den rättmätigt framgångsrika företagaren och därmed passande presidenten. En Trump-gestalt som på det mest markanta vis ju strider mot den vulgära, utlevande playern med skum affärs- och privatetik vi känt sedan 80-talet.
Ivanka Trumps historieskrivning kring sin personliga framgång lider också av samma trovärdighetsproblem som Donald Trumps version av sig själv. Pappan vill och får representera den amerikanska drömmen trots utgångsläget med ärvd position och förmögenhet. Och dottern lägger ner möda på att förklara varför och hur hennes unika startposition, högst upp på toppen, är en plats där alla faktiskt befinner sig som vill avancera i löne- och statushierarkin.
Men hennes råd kan sammanfattas på en post it-lapp och vi kan alla upprepa dem i sömnen. Förbered dig noga och lägg upp planer, arbeta hårdare och mer än andra, visa framfötter, ta chansen, följ dina drömmar och låt ingenting stoppa dig, för hindren är endast skapelser av din självvalda mentalitet.
Samtidigt som jag tar del av denna globalt spridda framgångsteologi så envisas verkligheten med att göra sig påmind. Medierna rapporterar att en aktivist försvunnit och två är gripna från China Labour Watch som undersöker arbetsförhållandena i den fabrik som tillverkar Ivanka Trumps skomärke. Arbetarna där har en arbetsdag på sexton timmar och saknar nog privilegiet att kunna påverka karriärhinder med mentala föreställningar.
Alla rikemansbarn lyckas förstås inte bli framgångsrika som Ivanka Trump men de kan heller aldrig misslyckas, aldrig falla från Olympen ner till oss dödliga. Det skulle vara så mycket mer intressant med en karriärhandbok från en arvtagare som berättar om hur det aldrig någonsin gick åt skogen trots bristande begåvning och noll framåtanda.
