Cornelis-pris till oskolad stjärna
Årets Cornelis Vreeswijk-stipendiat är nära besläktad med den trubaderande rumlare som givit namn åt utmärkelsen. För oavsett om han sjungit schlager, musikal eller folkmusik har Tommy Körberg alltid varit en rockstjärna.
Till myten om Körberg hör att hans röst är oskolad, och det är så vi, fansen, vill ha honom. Han ska vara som Patrik Sjöberg i skrönorna – promenera ut från Stadion under pågående tävling, beställa en kokt med bröd på Valhallagrillen, röka en cigarett, gå tillbaka in och sväva över 2.40. En medfödd talang så stor att den knappt behöver underhållas, och framför allt inte kan saboteras. Tommy Körberg ska stänga Café Opera tillsammans med Johannes Brost, sova en halvtimme, och ta flyget till London och sjunga så att West End-publiken sitter som frimärken mot stolsryggarna.
”Andas han aldrig?”
Han kan vara smått overklig. Man kan stirra på youtubeklippet från Allsång på Skansen där han sjunger I mitt hjärtas land, och klicka tillbaka till 2.41 hur många gånger som helst utan att begripa hur han kan blåsa på så Utan. Att. Andas. In.
I oktober utkommer Tommy Körbergs självbiografi Sjung tills du stupar. Jag håller tummarna för att den kommer att ge svar på fler frågor. Som till exempel hur det var med den där påstådda förkylningen under 1988 års Eurovision- final med Stad i ljus.
