”Konceptet monarki är i grunden mystiskt”

Nu avslutar Hilary Mantel sin mäktiga trilogi om Thomas Cromwell

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Nu kommer den avslutande delen av Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell, ”Spegeln och ljuset.
Foto: LOTTE FERNVALL
Nu kommer den avslutande delen av Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell, ”Spegeln och ljuset.

KULTUR

Hur hittar man en person efter 600 år? Hur gör man honom levande?

För Hilary Mantel började det med en stövel. Den träffade pojken Thomas Cromwell där han låg i leran. Sparken kom från pojkens pappa.

– Jag såg världen genom hans ögon, den här 15-årige pojken. Efter det visste jag hur historien skulle berättas.

Detta är nu över tio år sedan, och Hilary Mantel har avslutat det romanbygge som beskriver pojkens resa från leran till att bli Englands mäktigaste man i Henrik VIII hov för att sen avrättas. Den sista boken i Mantels trilogi kommer nu på svenska, ”Spegeln och ljuset”. När den gavs ut i Storbritannien hyllades den unisont, och den är nominerad till det prestigefulla Booker-priset – som båda de andra böckerna vunnit.

Den historia Mantel berättar är i stora drag känd av alla britter. Henrik VIII hade sex fruar och avrättade två. Han genomförde den engelska reformationen – bröt med den katolska och skapade den engelska kyrkan – för att han ville skilja sig från Katarina av Aragonien och gifta om sig med Anne Boleyn, som han sedan lät halshugga.

Serietidningsskurk

Allt detta har hänt. Och i berättelsens mitt har det alltid funnits en skugglik figur.

– Thomas Cromwell har alltid varit ett välkänt namn. Men historikerna har inte varit intresserade av honom som person. Och i den folkliga uppfattningen har han framträtt som en serietidningsskurk, säger Hilary Mantel.

Nu, tack vare Mantels romansvit, har synen på Cromwell förändrats både bland historiker och bland allmänhet. Fram ur skuggorna, genom Mantels penna, träder en ny Cromwell. Ett politiskt geni med förmåga att se runt hörn. Som är fri, eftersom han inte tillhör någon av de släkter som traditionellt har makten i landet. Något gör honom både stark och sårbar.

– Cromwell kom från en blygsam bakgrund. Men han var berest, han hade en europeisk utblick, han talade flera språk. Jag tror att han var mycket medveten om att fanns en känsla av mystik runt honom, och var mån att bevara den.

Kan ana en annan värld

Mantel beskriver en värld i glappet mellan medeltid och det förmoderna. Här är religionen och skärselden lika självklara som den fysiska världen. Monarkin är helig och de döda är närvarande i nuet. Thomas Cromwell är en slags föregångare för det som ska komma. Han kan, till skillnad från de flesta andra, ana hur en annan värld skulle kunna se ut. Den friheten är hans styrka men bidrar också till hans fall.

– Själva begreppet monarki är i grunden mystiskt. Kungens kropp består egentligen av två delar. Dels den mänskliga kroppen, som är full av fel och brister. Dels den politiska kroppen, som per definition är perfekt.

Såg människan

I ”Wolf Hall”, när Cromwell först ser Henrik VIII, så är han omgiven av ljus, styrka och ungdom. Men i den tredje boken har kungen förändrats. Och Cromwell, som hela tiden är nära kungen, börjar se honom som en vanlig människa.

Kan det vara så att just Cromwells förmåga att se kungen bortom mystiken bidrar till hans fall?

– Jag tror att du kan ha rätt. Cromwell har fortfarande respekt för ämbetet, för Henrik som kung. Men när det gäller Henrik, människan, förändras blicken. Det är möjligt att en skiftning i Cromwells ansikte kan ha avslöjat hur han känner. Det är något som Cromwells fiender sedan kan använda när de försöker övertala kungen att Cromwell har ambitionen att själv bli kung.

– Han hade inga sådana ambitioner. Men detta, att Henrik VIII över huvud taget kunde tänka tanken, är i sig extraordinärt. Det ger en bild av hur mycket makt Cromwell hade på slutet.

Inget första Brexit

Mantels genialitet kommer ur förmågan att övertyga läsaren om just detta, att vi är i en värld där människorna på många sätt är lika oss, men också, på djupet, annorlunda. Och där historien fortfarande är öppen och oskriven.

– Det finns en föreställning om att reformationen var ett slags första Brexit, där England lämnade Europa och slöt sig inåt. Men det var inte alls Cromwells idé, tvärtom. Tanken med Henriks fjärde äktenskap – med den tyska prinsessan Anna av Kleve – var att skapa en helt annan europeisk allians.

I en sådan värld hade England byggt en axel med Tyskland och Skandinavien. Hela den europeiska historien, och de maktstrukturer vi idag uppfattar som självklara, hade kunnat se annorlunda ut.

– Henrik VIII var väldigt intresserad av detta. Men svårigheten i slutändan var att Henrik – till skillnad från Cromwell – inte ville kompromissa lika långt med sin religion. Han ville inte bli en del av en protestantisk gemenskap, han ville ha sin egen kyrka.

– Sedan tillkom det faktum att Henrik VIII helt enkelt inte tyckte om Anna. Det gjorde att hela projektet rasade ihop. Det är en insikt som gör en ödmjuk, att alla beräkningar och planer faller på något sådant. En känsla.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.