Las-förslaget är en katastrof för den svenska modellen

Om man tar bort kravet på saklig grund vid uppsägning kan man lika gärna kasta hela Las i papperskorgen

Nyheten om att lagen om anställningsskydd (Las) och kravet på saklig grund för uppsägning skulle utredas av regeringen väckte många känslor. Häromdagen fick vi veta ett av de konkreta förslagen: I företag med färre än 15 anställda ska uppsägningar på grund av personliga skäl inte gå att ogiltigförklara. Ändringsförslaget presenterades som en åtgärd för att underlätta för småföretagare.


Men det är inte bara en justering av en ”krånglig regel”. Det handlar om vår framtid och våra liv. Huruvida vi vill ha ett samhälle där vi respekteras och inte behandlas som utbytbart skräp på jobbet – där vi tillbringar hälften av våra liv. Eller om vi vill ha ett samhälle som präglas av den ständiga rädslan för morgondagen och ekonomisk ojämlikhet.

Om man tar bort kravet på saklig grund vid uppsägning kan man lika gärna kasta hela Las i papperskorgen.

Varför? Det nya förslaget innebär att varken den anställde eller facket kommer att kunna säga emot när uppsägningen är orättvis. Redan i dag kan företagen lätt bli av med personer med otrygga anställningar. Snart kan den otryggheten bli vardag även för fast anställda.


Om uppsägning av personliga skäl inte kan ifrågasättas kan chefen hitta på vad som helst – till exempel att du vid upprepade tillfällen har misskött dig på jobbet. Det kommer inte spela roll om det inte var sant. Facket kommer kunna ha en åsikt i frågan men inte hindra att du förlorar jobbet. Detta stavas godtycklig uppsägning.

Förslaget underminerar hela den svenska modellen som bygger på att folk organiserar sig.

Vem kommer våga göra det om man kan få sparken utan anledning? Vi har redan sett effekten: Branscher där otrygga anställningar dominerar är de med den lägsta fackliga anslutningsgraden.

Kravet på saklig grund vid uppsägning är viktigt och en av de sista reglerna som säger att cheferna inte får göra vad som helst, samt en förutsättning för att anställda kan organisera sig.

I texten om förslaget nämns det att tvister om ogiltigförklaring är kostsamma för företagare och att den möjligheten därför borde tas bort. I verkligheten är fackföreningar i dag mycket försiktiga med att gå till arbetsdomstolen när det är oklart om man kommer att vinna. De senaste åren har åtta av tio domar varit till arbetsgivarnas fördel. Förslagets syfte är inte bara att lätta på vissa regler utan att skapa en öppning för arbetsgivarnas rätt till godtycklig uppsägning.


Det är lätt att förutse vad som kommer att hända om förslaget blir lag. Det kommer inte sluta här.

Om ett år får vi höra näringslivet igen: ”Lagen missgynnar utvecklingen av svenska företag! Den ger incitament att inte expandera och vi behöver mer jobb!” – kommer de säga och föreslå att undantaget måste vidgas ytterligare. Kort därefter kommer någon EU-liberal göra sig hörd: ”Bestämmelsen strider faktiskt mot EU:s regler! Den motverkar den fria konkurrensen genom att tillämpa förmånligare villkor för vissa företag!” Frågan avgörs i EU-domstolen. Innan vi hinner säga ”Las” blir godtycklig uppsägning verklighet för alla i Sverige.

Hur skulle detta påverka arbetarnas liv? Jag låter dig fundera på saken själv och använda din fantasi, men kan ge dig en hint: Det kommer bli katastrof.


Daria Bogdanska är författare till serien ”Wage slaves” och fackligt aktiv

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.