Medborgarskapsprov är rasistiskt och kvinnofientligt

Idén har inbyggda orättvisor som förstärker redan befintlig diskriminering

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Som en del i januariöverenskommelsen har regeringen utrett hur man ska kunna införa ett kunskapsprov för människor som vill bli svenska medborgare.
Foto: iStockphoto
Som en del i januariöverenskommelsen har regeringen utrett hur man ska kunna införa ett kunskapsprov för människor som vill bli svenska medborgare.

KULTUR

”Vi anser det också vara självklart att tydliga kravspecifikationer skall ställas upp och vara villkor för att beviljas svenskt medborgarskap. Sålunda bör, innan svenskt medborgarskap beviljas, den sökande få avlägga prov i svenska språket och andra ämnen.” Det föreslog Ny Demokrati genom Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg i en riksdagsmotion 1992, som endast fick stöd av högerpopulisterna själva.

29 år senare klargör nu en statlig utredning (SOU 2021:2) hur Wachtmeisters förslag ska förverkligas. Det är ett beställningsjobb från Liberalerna inom ramen för januariavtalet och därför inte så lite ironiskt: Som betalning för att hålla ett rasistiskt nationalistparti borta från makten kräver man en rasistisk och nationalistisk politik importerad från den gamla ytterhögern.

Syftet med proven är, heter det, att ”stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle”. Medborgarskapets morot ska få invandrare att plugga hårdare och lära sig mer, vilket ger bättre möjligheter på till exempel arbetsmarknaden.

Det låter kanske logiskt. Språkkunskaper gynnar och definierar naturligtvis delvis en persons integration. Kruxet är att prov för många inte leder till bättre kunskaper.

Området är glest beforskat, men utredningen sammanfattar vad man vet: ”Tvärtom finns det stöd för att högre krav på språkkunskaper i stället leder till exkludering och diskriminering, i synnerhet av kvinnor, äldre och grupper med låg eller ingen utbildningsbakgrund, vilket riskerar att leda till segregation i stället för till integration.”

Motivation är nämligen inte är det enda som styr lärandet. På individnivå har vi olika fallenhet. Några leker sig snabbt igenom romaner när andra får kämpa med enkla turistfraser. Till det ska läggas hjärnans åldrande, som gör att det blir svårare att lära nytt.

En tredje faktor är hur nära besläktat det egna språket är med svenskan. Tyskar och holländare kommer alltid, som grupp, bara av det skälet att klara sig bättre kineser och eritreaner.

I Danmark klarar dubbelt så stor andel av dem med ”västerländsk” härkomst provet i samhällskunskap jämfört med övriga

En fjärde faktor är utbildningsbakgrund. Högutbildade kommer att ha lättare än de som kanske inte ens kan läsa och skriva på sitt eget språk.

Utbildningsbakgrund styrs i sin tur av vilket land man kommer ifrån, vilken samhällsklass man tillhör och av vilket kön man har i länder där utbildning av kvinnor är mindre vanligt. I Danmark klarar till exempel dubbelt så stor andel av dem med ”västerländsk” härkomst provet i samhällskunskap jämfört med övriga.

Dessa inbyggda orättvisor, som härrör från sådant individen inte styr över, har i tidigare utredningar varit det tyngsta argumentet emot att inrätta medborgarskapsprov: de sorterar ut vissa grupper och denna sortering återspeglar och förstärker de redan existerande hierarkierna i samhället.

Men idén går i linje med ett pågående skifte i synen på rättigheter. Tidigare har tanken varit att rättigheter till invandrare varit ett sätt att inkludera människor, ett medel för integration. Nu ses de som en belöning som individen måste meritera sig för.

Allt tyder ju på att färre personer kommer att kunna bli medborgare om kraven införs

Förmodligen sitter ingen till vänster om ni-vet-vilka på sin kammare och funderar på hur man bäst ska klämma åt lågutbildade invandrarkvinnor. Men ett politiskt förslag ska inte bedömas endast efter intentioner, utan även utifrån förutsebara effekter. Då står det klart: Det är kvinnofientlig politik. Det är klasspolitik. Det är rasistisk politik. Allt tyder ju på att färre personer kommer att kunna bli medborgare om kraven införs. De som får det svårare kommer till stor del vara lågutbildade, kvinnor och icke-vita.

Jämförelser mellan länder är ofta vanskliga, men medan 80 procent av de som kom till Sverige år 2001 nu blivit medborgare är andelen i Nederländerna, som har prov, två av tre. I Danmark, ökänt för sina svåra prov, är det bara en av tre.
Dels avstår många från att ens försöka. Utredningen gissar att 20-30 procent av dem som annars skulle ha blivit medborgare inte kommer att göra proven. Dels misslyckas vissa. I Norge, vars krav ligger i linje med det svenska förslaget, kuggas nästan var tredje.

”Om utvecklingen i Sverige skulle följa det mönster som vi kan se i andra länder skulle de förändrade reglerna innebära att mindre än hälften av de invandrade som har för avsikt att bosätta sig permanent i Sverige skulle få svenskt medborgarskap och därmed rösträtt vid riksdagsval”, konstaterar en av utredningen experter, migrationsforskaren Pieter Bevelander i ett särskilt yttrande.

Vi kommer att ha stora grupper av invånare som lever sina liv i landet och som förväntas lyda dess lagar och betala sin skatt, men som utan egen förskyllan saknar politiskt medbestämmande

Detta är på sikt mycket allvarligt.

Svenska politiker har ju sett med avsky på de amerikanska raslagar som fram till 60-talet berövade många svarta rösträtten just genom infernaliskt utformade prov (googla gärna Louisianas, det är rena skräcken). Liberaler och socialister minns väl ännu hur de under hårt motstånd avskaffade de flesta villkoren för rösträtt för 100 år sedan. De skulle inte drömma om att beröva de infödda äldre, kvinnorna eller de lågutbildade deras rösträtt.

Men när det handlar om invandrare släpper spärrarna, trots att effekten är otäckt likartad: Vi kommer att ha stora grupper av invånare som lever sina liv i landet och som förväntas lyda dess lagar och betala sin skatt, men som utan egen förskyllan saknar politiskt medbestämmande. Utredningen varnar för att detta ”demokratiska underskott”, kan skapa ”ett samhälle som präglas av utanförskap i stället för inkludering och samhörighet”.

Sverige är redan på god väg att få en rasifierad underklass – som man nu dessutom i praktiken vill rycka röstkortet från. Bli inte förvånad om en del av dem helt vänder staten ryggen.

Och detta bara för att Liberalerna vill ge oss som råkat födas här i landet en statlig klapp på axeln: ni har i alla fall högre status än de där utlänningarna.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.