Tydligen har rasismen inget materiellt syfte
Inte bara tondövt, utan också arbetarfientligt av Sven Anders Johansson
När Sven Anders Johansson analyserar valresultatet är det som vanligt antirasisternas fel att rasisterna gjort framsteg.
Om inte kulturskribenterna varit så tvärsäkra hade vi kanske sett en annan utgång, hävdar mannen som ägnat de senaste fyra åren åt att skriva en och samma text.
”I och med att de så tydligt drivit en agenda har ju faktiskt även de förlorat”, skriver Sven Anders Johansson konspiratoriskt. Agendan, förstår vi syftar till att som kulturskribent ”bekräfta sig själv som god”. Rasismen har, enligt den här logiken, ingen materiell funktion.
Det är en påfallande postmodern tolkning. Sven Anders Johansson vill gärna prata om klass, men bara som ett ord bland andra. Han vill gärna prata om vem som sätter dagordningen i medierna, men väljer att bortse från vilka som äger mediehusen, vilken färg ledarsidorna har eller vilka ekonomiska intressen som styr samtalet i stort.
Och framför allt vill han undvika att prata om vilka som utgör arbetarklassen i dag.
Samtliga partier har under den här valrörelsen använt sig av rasism för att driva fram förslag som attackerar arbetarklassen. Anders Ygemans socialdemokrater vill vräka arbetarklassen från de få billiga hyresrätter som finns kvar, men det låter inte så bra. Istället säger han att det bör finnas ett tak för hur många med utomnordisk bakgrund som får bo i vissa områden.
Liberalerna och Moderaterna vill själva plocka ut vinsten från den marknadsskola som segregerar vita och bruna barn, överklass och arbetarklass, men det låter inte heller så bra. Hellre då tala om hur vissa barn redan från födseln är förlorade in i kriminaliteten, för att rikta om fokuset från den egna ekonomiska politiken.
Ska vi förstå de arbetare som övergett sin klasslojalitet till förmån för högerkonservativa partier så kan vi inte bortse från att de ändå ser sig som vinnare i ett rasistiskt system. Att som Sven Anders Johansson förringa benämningen av fascismen till ett njutningsmedel för medelklassen är inte bara tondövt, utan direkt arbetarfientligt.
Framför oss har vi ett politiskt styre som kommer att montera ned rättsstaten, höja hyrorna, privatisera vården, segregera skolorna, försätta folk i desperation, fattigdom och kriminalitet. Sedan kommer de att skylla problemen på den rasifierade arbetarklassen.
Och ifrågasätter någon om det verkligen är den som orsakat denna flagranta överklasspolitik, om det inte trots allt är en rasistisk förklaringsmodell, så kommer Sven Anders Johansson rycka ut till högerns försvar.
Alla andra kommer han beskylla för att leka goda – vi förstår visst ingenting om klass.
