JM Coetzee årets Nobelpristagare i litteratur

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2016-10-07 | Publicerad 2003-10-02

Årets Nobelpristagare i litteratur heter John Maxwell Coetzee och kommer från Sydafrika.

Det avslöjade Svenska akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl klockan 13.00 i dag vid en ceremoni i Börshuset i Stockholm.

John Maxwell Coetzee.

I år delas det hundrade Nobelpriset i litteratur ut.

Ett stort journalistuppbåd fanns på plats när Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl på flera språk meddelade att jubileumspristagaren heter John Maxwell Coetzee och kommer från Sydafrika.

I motiveringen heter det att Coetzee ”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”.

Tysk-engelsk bakgrund

John Maxwell Coetzee föddes 1940 i Kapstaden. Han är en vit sydafrikan med både tysk och engelsk bakgrund.

Föräldrarna skickade honom till en engelsk skola och han växte upp med engelska som förstaspråk.

I början av 1960-talet flyttade han till England och där arbetade han i början som dataprogrammerare. Han bedrev sedan studier i litteraturhistoria i USA och undervisade i litteratur och engelska vid State University of New York, Buffalo fram till 1983.

År 1984 blev han professor i engelsk litteratur vid universitetet i Kapstaden och 2002 emigrerade han till Australien, där han är knuten till universitetet i Adelaide.

Psykologiska djupborrningar

JM Coetzee har flera år funnits med i förhandsspekulationerna kring Nobelpriset. Tio av hand verk finns utgivna på svenska.

Coetzee debuterade med romanen ”Dusklands”. Svenska akademien beskriver den som ett första prov på ”den inlevelseförmåga med vilken Coetzee gång efter annan har krupit under skinnet på det främmande och det frånstötande.”

Hans nästa roman blev ”In the Heart of the Country”. Och han fortsatte med ”I väntan på barbarerna”, ”Mr Foe berättar”, ”Historien om Michael K”, ” Mästaren från Sankt Petersburg”, ”Onåd”, den självbiografiska ”Pojkår”, uppföljaren ”Ungdomsår” och ”Elizabeth Costello”.

Tänjer gränserna

Coetzees texter handlar ofta om vad det innebar att som människa leva under apartheid.

Böckerna är psykologiska djupborrningar som inte bara därför kräver sin läsare utan också för att språket och formen tänjer gränserna ordentligt.

Förutom apartheid har Coetzee engagerat sig i djurrättsfrågor. I ”Djuren liv” använder Coetzee fiktionen för att kunna driva och renodla sina djurrättsargument och sin djupa humanism.

Tidigare Nobelpris- tagare i litteratur

Anders Thoresson, Mattias Lundell

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln