Så kan den svenska skolan återupprättas
När marknadsskolan fallit måste lärarna få rätt förutsättningar att göra sitt jobb igen
Den senaste tidens skoldebatt visar att det svenska marknadsexperimentet skakar i sina grundvalar. En majoritet av samtliga partiers väljare och hela 98 procent av lärarna är kritiska till marknadsskolan.
Men vad ska ersätta den? I antologin ”Skolan efter marknaden” har vi samlat forskare inom pedagogik, andra samhällsvetenskaper och lärare i olika delar av skolväsendet. De fick en och samma fråga: vad behöver skolan efter marknaden? Vi fick ett gemensamt svar: lärarna behöver förutsättningar att ta ansvar för undervisningen.
För att det ska bli möjligt behövs förståelse för hur skolväsendet gått vilse, så antologin inleds med en historielektion om det tidiga nittiotalets skolreformer. Mer konkurrens, färre regler men fler mål skulle ge lärare och rektorer incitament att hitta nya och effektivare arbetsmetoder. Trettio år efter reformerna är det tydligt att det inte blev så. Istället jobbar lärare mer, i skolor där både arbetsvillkoren och elevernas resultat skiljer sig åt mer än de gjorde förr.
Skribenterna i ”Skolan efter marknaden” ger sedan fem budskap:
1. Marknad och byråkrati driver på varandra – ersätt dem med professionella principer.
Det första budskapet kommer från ekonomer och statsvetare. De visar hur marknadsskolan leder till mer, inte mindre, byråkrati och att lärarprofessionen får allt mindre att säga till om i takt med att marknadslogiken i skolan stärks.
Det senaste budet från marknadsskolans förespråkare är att mäta så kallade förädlingsvärden ner på individnivå – något som skulle göra det möjligt att försöka fastställa exakt vilka lärare som höjer elevers kunskaper mest. Men som boken visar fungerar inte detta; däremot finns det andra sätt att mäta som är gynnsamma för skolutveckling. En första slutsats blir därmed att skolans styrning behöver ett starkare professionsfokus.
2. Politiker, marknadsstyrningen skapar problem i klassrummen!
Forskare inom pedagogik ser tydligt hur marknadsskolan påverkar skolor och förskolor. Några exempel:
Förskolan får svårare att genomföra sitt uppdrag när marknadskrafterna pressar på, för att hålla föräldrarna nöjda dras fokus från läroplanens innehåll.
Inkludering i en marknadsskola blir något helt annat än vad avsikten var med inkludering.
Vi vet mycket om vad som krävs för att undervisa på vetenskaplig grund – men lärare har inte förutsättningar att genomföra det.
3. Lärare, stå upp för er yrkesetik och handlingsutrymme!
När styrningen har förändrats, har även lärare och lärarrollen förändrats. Flera av skribenterna resonerar kring lärares handlingsutrymme. Det tycks ha krympt –vilken roll har lärare själva i att ta tillbaka det? Lärare hörs ganska lite i debatten kring skolan, men de har rätt att agera när de ser att samhällsutvecklingen äventyrar undervisningens kvalitet.
4. Lärarstudenter och politiker, lyssna till erfarna lärares och skolledares insikter!
I boken skriver flera lärare och en rektor utifrån sina yrkesliv: Tre högstadielärare berättar om vad som skulle göra läraryrket attraktivt igen, även i utsatta områden. Vi får också läsa om hur en skola går under trots god kvalitet, när skolval leder till flyttkedjor ut från vissa skolor, och en reflektion över 30 år som skolledare från en nypensionerad rektor.
5. Väljare och politiker, kräv och genomför reformer!
Skolan är en samhällsinstitution, inte en affärsmöjlighet. ”Skolan efter marknaden” listar också tio reformer som skulle bidra till ett skolväsende med mer stadga och professionalism.
Debatten om skolan har böljat fram och tillbaka i åratal utan resultat. Väljare, lärare och en lång rad forskare är eniga om att marknadsskolan behöver reformeras. De senaste veckorna har skolministern kommunicerat en önskan att reglera marknaden, men fler konkreta förslag behövs nu för att komma vidare. Vad är det för skola som ska komma efter marknaden?
Åsa Plesner och Marcus Larsson är grundare av Tankesmedjan Balans och redaktörer för boken ”Skolan efter marknaden”.
