Vi måste hitta ett annat system – och det är bråttom

Pelle Andersson: Kapitalismen är det största hotet mot demokratin och jorden

Pelle Andersson, vd Ordfront förlag.

På tal om varför man är vänster. Jag kom in i vänstern på grund av mitt miljöengagemang – jag var fältbiolog och insåg att om vi ska förändra världen måste vi engagera oss politiskt. Jag startade då som 15-åring Grön ungdom i Enhörna – kanske kallade vi det Grön ungdom i Södertälje. Vi var några stycken unga fältisar som tyckte att det fick räcka nu.

Ganska snart, vartefter mitt politiska medvetande utvecklades, insåg jag dock att Miljöpartiet saknade en helhetssyn. Även andra frågor blev i mitt liv mer akuta – speciellt min kamp mot rasismen. Och för ökad demokrati – när jag engagerade mig för att göra saker i Södertälje – demonstrationer, aktioner och musikscener så insåg jag snabbt att det ­hela byggde på kommunala tjänstemäns välvilja och att ungdomars rättigheter och möjligheter att påverka var ganska små.


Jag sökte mig alltså raskt vänsterut och gick på studiecirklar hos Ung vänster – men inte fan kan man vara med i ett ungdomsförbund med så grumligt förflutet, som hade band till kommunistpartier runt om i världen och fortfarande kunde bjuda in representanter från dessa diktaturer till sina kongresser …

Nej. Jag ville ju ha mer demokrati. Och fann trotskisterna. Ungsocialisterna var ena sköna demokratiska typer med tendens- och fraktionsfrihet och högt i tak i diskussionerna. Jag pallade i några år – sedan ville även Ungsocialisterna inskränka just tendens- och fraktionsfriheten och det var ju det som gjorde dem mer demokratiska än andra. Så jag lämnade dem i början på 90-talet – och startade ett slags politisk kulturtidskrift som hette Barbar och blev med tiden anställd och skribent på Aftonbladets kulturredaktion och där radikaliserade vi varandra, tror jag.

Men det har alltid varit kampen för jämlikhet – ingen är mer värd än någon annan. Och eftersom männi­skor är lika mycket värda så ska också alla ha lika mycket att säga till om. Det största hotet mot denna ordning är fördelningen av samhällets resurser.


Det hänger ihop som en kedja. Follow the money. Stora ekonomiska resurser gör att du kan styra ett lands utveckling. I dag styr landet och världen globalt mot undergången beroende på att de som har störst resurser vill ha business as usual. Inget annat.

De demokratiska institutionerna är svagare för att de är fattigare och har hamnat i ett slags beroendeställning till de multinationella bolagen. Och det är ju egentligen inbyggt i kapitalismen att varje företag ska växa sig större och större och större och till slut står vi med några få giganter på varje marknadssegment. Ofta blir de större än länders ekonomier och är helt utan demokratiskt inflytande …


Kapitalismen är alltså fortfarande det största hotet mot demokratin, men i dag också mot vår överlevnad. Vi måste hitta ett annat system.

Därför är jag vänster. För att jag är demokrat. Och vill att jorden ska överleva.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.