Media under nya attacker
Jon Weman tycker att det är anmärkningsvärt att Wikileaks stäms för att ha publicerat Hillary Clintons e-post
Under förra veckan lämnade Demokratiska partiet i USA in en civil stämning mot Trump-kampanjen, den ryska regeringen, och andra aktörer som antas ha medverkat till stölden av intern e-post inför valet 2016 – däribland Wiki-leaks.
Meddelandena avslöjade bland annat att partiledningen i hemlighet tog ställning för Hillary Clinton mot Bernie Sanders.
Att Wikileaks inkluderas är en högst anmärkningsvärd detalj, som de flesta medier som rapporterat om stämningsansökan missat innebörden i. Webbsidan anklagas inte för att ha hjälpt till vid dataintrånget – deras del är att ”offentliggöra och sprida” partiets dokument, som de klassar som ”affärshemligheter”.
Förutom att demokraterna beskriver sig själva som en affärsverksamhet, bryter stämningsansökan mot en sedan länge vedertagen princip att medier får publicera information de kommer över, oavsett om den ursprungligen är stulen.
På det sättet har en lång rad tunga avslöjanden kommit till, från Pentagonpappren om Vietnamkriget på 1970-talet, till ”Collateral Murder”-filmen från Irak och nyligen publicerade interna PM från Facebook.
Amerikanska justitiedepartementet lade tidigare ned sin utredning mot just Wikileaks, eftersom det inte gått att åtala för enbart publicering av stulna dokument.
Men USA:s förmodat progressiva parti – som frekvent kritiserar Donald Trump för att hota den oberoende pressen – försöker själva köra över en av tryckfrihetens grundprinciper.
