Därför hotas demokratin i Latinamerika

Kuppen i Bolivia är den värsta krisen sedan militärdiktaturerna

Söndagen den 10 november, efter polismyterier, ”uppmanade” Bolivias överbefäl-havare presidenten Evo Morales att avgå, en uppmaning han föga förvånande följde. Under de närmaste timmarna tvingade oppositionsdemonstranterna parlamentsledamöter, borgmästare och guvernörer från Morales MAS-parti att avgå, genom att kidnappa och mordhota deras anhöriga och sätta eld på deras hus. 

I tisdags utropade sig oppositionspolitikern Jeanine Añez till tillförordnad president, en kristen fundamentalist som svor presidenteden med en stor bibel i famnen och på Twitter kallat ursprungsreligionerna för ”sataniska”.

Antagandet om valfusk, accepterat som faktum i internationella medier, stödjer sig främst på den amerikanska samarbetsorganisationen OAS

Samtidigt stoppade polis de MAS-parlamentariker som försökte ta sig in, och polisen sköt skarpt mot demonstranter på flera håll i landet. Redan har det krävts fler dödsoffer efter Morales fall än under veckorna före det. Den svenska utrikesministern Ann Linde kommenterade bara med ”nu ska det bli nyval i Bolivia och det är naturligtvis positivt“.


Antagandet om valfusk, accepterat som faktum i internationella medier, stödjer sig främst på den amerikanska samarbetsorganisationen OAS. Men den har hittills faktiskt bara hittat oegentligheter i 23 procent av ett stickprov på 330 (av 10  000-tals) röstuppteckningar, utvalda specifikt för att de sett suspekta ut. USA-forskningsstiftelsen Center for economic policy research påpekar att OAS, dominerat av högerregeringar, underkände det officiella valresultatet redan på valnatten, innan de ens påbörjat sin granskning, ett ”högst ovanligt förfarande”.

Det står också i skarp kontrast till hur samma organisation agerade i Honduras för två år sedan. Oppositionskandidaten Nasrallah ledde med fem procent när rösträkningen avbröts och återkom med sittande högerpresidenten Hernandez först – alltså samma scenario som i Bolivia utom att förändringen var mycket mer dramatisk och oförklarlig.

Men den gången väntade OAS med att officiellt ta ställning tills efter Hernandez svurits in och erkänts av USA och andra västregeringar, och krävde trots kritik aldrig något nytt val. Valgranskningar är ofta mer politiska än tekniska. CEPR:s egen analys kommer fram till att det utifrån statistiska tendenser var fullt rimligt med en Morales-seger – den förklaras av att röster från landsbygden kom in och räknades sist.

Samtidigt kan valfusk definitivt inte uteslutas. Och man kan inte komma ifrån att Evo Morales bäddade för dagens kris genom att köra över en folkomröstning om obegränsat antal återval och vägra stiga åt sidan för någon annan MAS-kandidat.

Men händelserna i Bolivia speglar också en större tendens i Latinamerika: demokratin är i kris, den svåraste sedan militärdiktaturernas fall, menar till exempel samhällsvetenskapliga tidskriften Nueva Sociedad i ett temanummer, och det trots att det i teorin sitter valda regeringar överallt.

I länder som Chile och Colombia är valdeltagandet nere under 50 procent.

I Argentina och Mexiko har presidenter fredligt erkänt sig besegrade av rivaler, men det håller på att bli mer undantag än regel. I Honduras, Paraguay och Brasilien har presidenter i stället avsatts genom parlamentariska kupper med mer eller mindre öppet militärstöd; Brasilien satte också den populäraste presidentkandidaten i fängelse på tvivelaktiga anklagelser.


I Peru har presidenten (den andra under mandatperioden) och parlamentet försökt avsätta varandra. I Ecuador, Brasilien och Argentina har nitiska domare och åklagare gått ut i korståg mot föregående regerings korruptionsaffärer och fängslat eller åtalat oppositionsledare på löpande band, men varit synnerligen ointresserade av att på samma sätt granska den sittande makten. I länder som Chile och Colombia är valdeltagandet nere under 50 procent.

När den ekonomiska maktens intressen står på spel blir det plötsligt svårare att hålla fast vid de demokratiska principerna

I tidningen Omvärlden vill några svenska icke statliga organisationer råda bot på det med mer utbildning, men sanningen är nog att vi i dag ser en reaktion från de traditionella eliterna på, ur deras perspektiv, för mycket demokrati under vänstervågen.

Demokratin är alltid mindre kontroversiell när den begränsar sig till småreformer och sekundära frågor – när den ekonomiska maktens intressen står på spel och det verkligen gör skillnad vem som vinner, blir det plötsligt svårare att hålla fast vid de demokratiska principerna.


Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.