Damerna som sitter inne med alla svar

Sylvia Balac om frågespalternas historia – från uppmaningar att lyda auktoriteter till rådgivare som blottar sina själar

Ann Landers (Esther Lederer).

Varför vill min älskare hålla vår relation hemlig för sitt ex och sina barn? Jag kan inte längre sitta kattvakt åt min kompis katt, kommer det att förstöra vår vänskap? Måste jag och min judiska familj besöka vår släkting som äger en tavla målad av Hitler?


Det här är några av de kanske tusen frågor jag läst det senaste halvåret, efter att ha snöat in på rådgivningsspalter online.

Det har blivit en daglig vana. Vill jag ha en snabb fix surfar jag in på brittiska The Daily Mirror och läser en av frågorna till deras ”Agony aunt” Coleen Nolan (född 1965). Korta frågor och korta, förutsägbara svar. ”Ska jag ligga med mitt ex som nyss gift sig?” Svar: Nej.

Vill jag ha lite tyngre grejer vänder jag mig till Ask Polly (Heather Havrilesky, född 1970), som svarar med veritabla essäer på frågor från livskrisande amerikaner. Eller till Captain Awkward (Jennifer Peepas, född 1974), som med knivskärpa, oändligt tålamod och total fördomsfrihet guidar både blivande nunnor och förvirrade polyamorösa tjugoåringar.


Det är kittlande att läsa om andra människors problem. Det kan också ge en känsla av lättnad: tur att man inte har det SÅ jävligt
i alla fall. 

Kanske lindrar mitt nya intresse abstinensen efter råden från Dagens Nyheters vett- och etikettexpert Magdalena Ribbing som gick bort för snart två år sedan. 

Men framför allt tror jag att jag söker efter något. En bekräftelse på att jag har det bra som jag har det, eller att en av frågorna plötsligt ska formulera problemen jag inte vet, eller erkänner, att jag har.


Även om rådgivningsspalten är en traditionellt kvinnlig domän – länge den enda möjligheten för en kvinnlig journalist att få en bildbyline – var det en man som uppfann den redan i slutet av 1600-talet. 1690 lanserades The Athenian Mercury av den engelske förläggaren och bokhandlaren JohnMaskenDunton (1659–1733), så kallad för att han enligt egen utsago var en lögnaktig och slingrig man som tog sig under huden på folk. Frågorna som publicerades kunde röra änglars utseende, rymden, hustrumisshandel eller varför det inte fanns en manlig motsvarighet till ordet hora. 

Men ”Masken” lärde inte som han levde. Hans svar var oftast präktiga uppmaningar till att lyda auktoriteter, som kyrkan och Gud. Och på den vägen fortsatte det, långt in på 1900-talet. Frågespalterna upprätthöll nästan uteslutande samhällets normer.


Två av USA:s mest kända rådgivare var de rivaliserande tvillingsystrarna PaulinePopoPhillips (1918–2013) och EstherEppieLederer (1918-2002). 1965 publicerades ”Popos” spalt kallad Dear Abby i 700 tidningar, medan ”Eppies” Ann Landers – till hennes förtret – ”bara” kunde läsas i 638 stycken. Tvillingarna var snarast ett steg efter samhället i övrigt i sina råd. De förespråkade länge att kvinnor skulle stanna i hemmet och att misshandel inte var skäl nog för skilsmässa. Först 1973 svarade Ann Landers något motvilligt att äktenskap mellan folk av olika raser och religioner nog trots allt fick ses som acceptabelt.

I korthet har råden gått från ”så mycket bör du slå din fru” via ”stanna kvar fast han slår dig” till dagens ”du är i fara, ring den här hjälplinjen genast”.  


Det sista av de råden har bara utdelats under de senaste 50 åren, knappt. En liten portion av frågespalternas 330-åriga historia. Så sent som på 1990-talet sågs E Jean Carrolls (född 1943) råd att ”aldrig någonsin ska du bygga ditt liv kring en man” som smått revolutionerande. E Jean Carroll hade frågespalten Ask E Jean i amerikanska Elle. Hon är på sistone också uppmärksammad för att vara den senaste i raden av kvinnor som hävdar att Donald Trump våldtagit dem.

Dear Abby (Pauline Phillips).

Att E Jean Carroll pratar om våldtäkten nu är symptomatiskt för rådgivningsgenren. Och det är även titeln på hennes nyutkomna bok ”What do we need men for”. Papperstidningarnas frågor och svar var ofta indränkta i en artigt distanserad fernissa. Men nu har dammluckorna öppnats. Allt ska vädras, och det gäller frågeställarna såväl som dem som tar sig an deras funderingar. Moderna frågespalter online hanterar spörsmål som spänner från det mest triviala och banala (”Hur ska jag låtsas vara intresserad när mina vänner ropar ’titta en hund!’ när jag inte ens gillar hundar?”) till de djupaste av trauman ( ”Hur får jag min mamma att sluta tvinga mig att ha en relation med min pappa som förgrep sig på mig?”).


Jag söker vidare efter bitar av mig själv i spalternas frågor och svar. Men även om dagens råd ofta är ärligare, kan de också vara onödigt omständliga.

Svaren kan lika gärna stå att finna bakåt i tiden. Långt före Magdalena Ribbing uppfostrade hennes bonusfarmor Gerd Ribbing (1889–1979) svenska folket i Dagens Nyheter under pseudonymen Helena. Om jag någon gång skulle känna mig ensam och självömkande för att jag inte lever i en parrelation, till exempel, kan jag slå upp hennes ”Sätt och vett” från 1956, bläddra fram till råden avsedda för Den Ensamstående Damen och genast komma på bättre tankar:

Tyck aldrig synd om er själv för att ni är ensam! Det finns fruar som skulle ge vad som helst för att få vara fria som ni och som gärna ville byta sin femrummare mot er absolut självständiga lilla lya.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.