Kultur

Gräsrötterna gör uppror – nu behövs facket

Folkrörelser fungerar som bäst när de politiska partierna saknar vilja

Av: 

Peter Sundborg

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Barnmorskor manifesterar utanför landstingshuset i Stockholm.
Barnmorskor manifesterar utanför landstingshuset i Stockholm.

KULTUR

”Upprorsrörelsen” skulle kunna vara ett samlingsbegrepp för de gräsrotsorganisationer som vuxit fram under senare år, till exempel Förskoleupproret, Lärarmarschen, Undersköterskeupproret, Kampanjen Nej till marknadshyra och flera proteströrelser mot nedskärningar inom vården. De vill alla samla så många människor som möjligt kring ett eller några krav. 

Fler och fler av de som arbetar inom så kallade välfärdsyrken drabbas av stressjukdomar som leder till sjukskrivning. Detta har att göra med minskade anslag. 2018 gjorde Åsa Plesner och Marcus Larsson en undersökning där de visade att nio av tio kommuner dragit ner på anslagen till vård, skola och omsorg jämfört med 2017. För en tid sedan visade en undersökning att den svenska vården har tappat 5 000 vårdplatser på 14 år.


Det var den borgerliga alliansregeringen som dränerade den offentliga sektorn på enorma medel genom att överföra dem till privat konsumtion via jobbskatteavdragen. Socialdemokraterna har haft två mandatperioder på sig att göra något åt saken men inte gjort det. Så upprorsrörelsen gör alldeles rätt i att sluta sitta och vänta på att de politiska partierna ska ställa saker och ting till rätta.

Folkrörelser fungerar kanske som bäst när de politiska partierna saknar viljan eller förmågan att genomföra förbättringar. I slutet av 1800-talet var viljan bland de styrande i Sverige att införa full demokrati inte särskilt stor. Då startade rösträttsrörelsen, en viktig orsak till demokratins införande i Sverige. Storstrejken 1902 var en enorm politisk manifestation för allmän rösträtt med deltagande av 120 000 arbetare. Efter den började stegen mot demokrati tas. 

Hyresgäströrelsen har anor från slutet av 1910-talet och kulmen i kampen nåddes under efterkrigstiden när välfärdens bostäder byggdes. Dessa båda folkrörelser var breda gräsrotsorganisationer som engagerade massor av människor i ideellt arbete, både lokalt och nationellt.

I dag finns det varken hos de borgerliga eller socialdemokratin någon vilja att ta itu med alla de problem som upprorsrörelsen har fört upp på dagordningen. Tvärtom. Den socialdemokratiska regeringen var på väg att ta första steget mot marknadshyror men stoppades i sista stund av en kraftfull opposition bestående av Kampanjen Nej till marknadshyra, Hyresgästföreningen och Vänsterpartiet. Bakom framgången låg många år av idogt gräsrotsarbete. De samarbetade vad jag vet inte (utom på gräsrotsnivå), men hade alla ett gemensamt krav; stopp för marknadshyror. Den drivande kraften var dock utan tvekan Kampanjen Nej till marknadshyra. En ny hyresgäströrelse hade vuxit fram.  

Tyvärr tvingades flera delar av upprorsrörelsen göra uppehåll under pandemin. Men inte undersköterskorna inom äldreomsorgen. De har varit konstant aktiva under flera år. Under hösten 2021 förekom namninsamlingar och andra protester mot dåliga schemaförändringar i kommunerna, bland annat Avesta, Norrköping, Strängnäs och Mönsterås. Ironiskt nog kallar kommunerna förändringarna för hälsoscheman, trots att de i själva verket är väldigt ohälsosamma för de anställda. Facebookgruppen Hälsoschema Nej tack har över 13 000 medlemmar. På några ställen har protesterna gett resultat. Kommunerna har backat från sina planer på nya scheman och återgått till de gamla. 

Barnmorskorna i Stockholm fick till slut nog och tog till en mycket drastisk kampmetod; massuppsägningar. Över hundra barnmorskor sade upp sig i slutet av oktober 2021. Orsaken var den ohållbara arbetssituationen med konstant underbemanning. 

Ofta är det på lokal nivå som kampen mot dålig bemanning och nedskärningar blir som hårdast. I slutet av november demonstrerade 400 lärare, andra skolanställda, föräldrar och barn i Sundsvall mot de planerade nedskärningarna på 112 miljoner. Några veckor tidigare lämnades en namninsamling med 3 640 underskrifter till kommunens skolnämnd och en lokal Facebook-grupp med namnet ”På våra bara knän” har startats. Massor av insändare har skrivits. Genom den kraftiga proteststormen lyckades lärarna få ner besparingarna på skolan i Sundsvall till 65 miljoner. 

Trots att det i dag finns en kraftig opinion som vill ha bort vinsterna i skolan är utsikterna för att det ska ske inom en snar framtid väldigt små efterson det saknas en riksdagsmajoritet. Det räcker alltså inte med att det finns en opinion, utan denna opinion måste också organiseras och aktiveras, vilket är ett långsiktigt arbete. 

Här kommer facket in i bilden. Erfarenheterna därifrån är blandade bland upprorsrörelsens aktiva. En del upplever fackförbunden närmast som en bromskloss, medan andra har haft god hjälp av sina förbund. Facket har kunskaper och erfarenheter, men också sina begränsningar. 

Det var längesedan fackföreningarna använde sig av upprorsrörelsens metoder, såsom namninsamlingar, demonstrationer och andra aktioner. Men facket bör dras med i arbetet om upprorsrörelsen har ambitionen att bli en folkrörelse. 


Frilansskribent. Har nyligen utkommit med boken ”En värld i uppror”.

ANNONS

Hitta ett bra elavtal för dig när priserna rusar! Jämför nu.

Extern länk från Compricer

Jämför nu!

Publisert:

LÄS VIDARE

Säg som det är – vi har hårda tider att vänta

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Demokrati

Opinion

Marknadshyror

Rösträtt