Våldsverkarna stärks av högerpopulistisk retorik
Ny forskning visar varför SD inte är ett parti bland andra
I helgen har sverigedemokrater från hela Sverige mötts i Karlstad för sina landsdagar. Det är ett parti som genomgått en remarkabel resa de senaste tio åren som samlades. Den tidigare stämpeln som politisk paria är borta. Nu är det deras, M och KD:s gemensamma budget som styr svensk ekonomisk politik. En bedrift som Mattias Karlsson höjde sitt proseccoglas inför och utropade till den ”största segern sedan [partiets] bildade”.
Det är ett parti med vind i seglen men som också ständigt jagas av sitt förflutna i nazismen. För att göra upp med historien ska man nu sammanställa en vitbok. Som om det enbart är i det förgångna SD:s problem finns.
Exempelvis förenas Breivik och norska Fremskrittspartiet i en retorik som gör gällande att muslimer är ett hot mot Europas existens
I boken Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle argumenterar Ali Esbati för att högerpopulistiska partier utgör ett hot här och nu, detta då de delar idémässiga mylla med våldsamma högerextremister. Exempelvis förenas Breivik och norska Fremskrittspartiet i en retorik som gör gällande att muslimer är ett hot mot Europas existens. Frågan Esbati ställer i boken är om man verkligen kan bortse från detta när vi ska förstå den högerextrema terrorn.
När Sverige under 2015–2016 såg ett kraftigt ökat antal asylsökande skedde en stor mängd brandattacker mot flyktingboenden. Sverigedemokraten Kent Ekeroth menade att landet stod inför en undergång som nation och att svenska folket snart skulle ”explodera”. Ted Ekeroth delade till sina följare på internet listor och kartor över flyktingboenden. Mattias Karlsson har hävdat att SD för en ”existentiell kamp om vår kulturs och nations överlevnad” där det enbart finns två val: ”seger eller död”. Är det otänkbart att någon tar dessa ord bokstavligt?
Mattias Karlsson har avfärdat att det skulle finnas någon koppling mellan våldsdåd och den hårda retoriken. Han menar att bara den som direkt uppmanar till våld eller utför våldshandlingar kan hållas ansvarig och att ”den som för fram saklig kritik under demokratiska former kan aldrig ha ett ansvar”.
En ny forskningsstudie sår tvivel i påståendet. En forskargrupp vid Göteborgs universitet bestående av sociologerna Anton Törnberg, Mattias Wahlström, Måns Lundstedt och Hans Ekbrand, har undersökt vad som utmärker de kommuner i Sverige som under åren 2015–2016 erfor attacker mot flyktingförläggningar. Forskarna undersöker om våldsdåden kan förklaras av högt kommunalt flyktingmottagande, stor fattigdom, hög arbetslöshet och hur mycket lokalpressen skriver om invandringsfrågan.
Studien ger Esbati rätt i länken mellan de högerpopulistiska partiernas retorik och våldsanvändning
Ingen av dessa faktorer, varken ensamt eller tillsammans, kunde förklara varför vissa kommuner erfor dåd och andra inte. Vad som utmärkte platserna som upplevde attacker var att Sverigedemokraterna hade ett högt stöd, att det fanns lokala protestgrupper mot flyktingboende, samt att det fanns en hög närvaro av nazistgruppen NMR. Studien visar att det var när dessa faktorer existerade samtidigt som risken för attacker ökade.
Så är SD ansvarigt för att flyktingförläggningar brann? Nej. Men studien ger Esbati rätt i länken mellan de högerpopulistiska partiernas retorik och våldsanvändning. SD erbjuder en politisk legitimitet och en kontext där flyktingar framställs som ett hot; mot nationen, mot kulturen, mot kommunen. De våldsamma nazistiska organisationerna kan sen skänka legitimitet att möta det upplevda hotet med våld. Tillsammans uppstår en livsfarlig blandning som inte en vitbok kommer råda bot på och som visar att SD, oavsett vad M och KD tycker, aldrig kan vara ett parti som alla andra.
Johan Alfonsson är fil dr i sociologi vid Göteborgs universitet.
