Mörkret faller över Rysslands fria press
Reportrar utan gränser utsåg redan för 20 år sedan Putin till en av pressfrihetens värsta fiender
”… ett krig mellan Ryssland och Ukraina är inte längre omöjligt”, sa Dimitrij Muratov när han den 10 december förra året tog emot Nobels fredspris. Två och en halv månad senare var invasionen ett faktum.
Som chefredaktör för den ryska tidningen Novaya Gazeta tvingades Dimitrij Muratov förra veckan att plocka bort all rapportering om kriget i Ukraina från tidningens sajter. Annars hotas han och hans journalister av upp till 15 års fängelse, enligt en ny lag.
För Muratov själv lär utvecklingen tyvärr inte komma som en överraskning. ”Journalistik i Ryssland går just nu igenom en mörk dal. Fler än 100 journalister, medier, människorättsförsvarare och enskilda organisationer har nyligen stämplats som utländska agenter, på ryska betyder det folkets fiender”, sa han också i sitt tal i Oslo förra året.
Han talade om hur världen förlorat sin kärlek till demokrati, blivit alltmer besviken på makteliten och närmat sig ett diktatorskap med tillgång till våld.
När Vladimir Putins stridsvagnar rullar in och artillerigranater regnar över Ukraina är journalister och medier måltavlor. På kort tid har fyra tv- och radiomaster bombats sönder, ytterligare två släckts ner och vapnen riktats direkt mot journalister.
I Ryssland är landets journalister väl medvetna om vad Vladimir Putin är kapabel till. Sedan han tillträdde makten år 2000 har 37 journalister i landet dödats och i skrivande stund sitter 10 journalister bakom galler.
Reportrar utan gränser (RSF) utsåg redan för 20 år sedan Vladimir Putin till en av pressfrihetens absolut värsta fiender, ett epitet han abonnerat på sedan dess. Den ryska myndigheten för medier och kommunikation, Rozkomnadzor, och Vladimir Putins egen trollarmé är sedan länge även en del av RSF:s lista över pressfrihetens värsta fiender på internet.
I två rapporter från 2019 och 2021 beskriver RSF hur den ryska regimen tagit kontroll över inte bara hela det ryska tv-utbudet, utan även internet och fyller etern och bandbredden med censur, propaganda och desinformation. De oberoende och kritiska medierna är få till antalet och deras journalister arbetar under extremt svåra och tuffa förhållanden.
Sedan tidigare navigerar Rysslands journalister skickligt i sin bevakning av självmord, narkotikabrott, HBTQ-frågor och terrorism. Ord som medier, i sin rapportering om dessa företeelser, inte får använda, enligt Rozkomnadzor. Till den listan har nu även krig och angrepp på Ukraina adderats.
De senaste åren har flera ryska medier och techjättar tvingats betala mångmiljonbelopp i böter
Enligt lag får journalister inte sprida information som av myndigheterna kan klassificeras som falsk. De kan även anklagas för förtal av företrädare för staten eller de myndigheter de representerar. Lagarna gäller även techjättarna Google, Meta, Tiktok, meddelandetjänster som Telegram och krypterade mejltjänster som Protonmail.
De senaste åren har flera ryska medier och techjättar tvingats betala mångmiljonbelopp i böter. Journalister och medieägare har dragits inför rätta, gripits och fängslats, och fler än en halv miljon sajter på internet blockerats, däribland flera nyhetssajter.
I och med kriget i Ukraina har den ryska staten ytterligare trappat upp kriget mot fri press och media. Utöver hot om upp till 15 års fängelse har fler än 30 sajter blockerats den senaste veckan.
Bland de nu blockerade sajterna återfinns de oberoende ryska sajterna Meduza, Mediazona, istories, brittiska BBC:s ryska sajt, tyska Deutsche Welle och Radio Free Europes ryska filial, Radio Svoboda. Högst troligen står ryska medier som Svobodnaya Pressa, Journalist, Lenizdat och även Novaya Gazeta på tur.
Vi har sett hur radiostationen Echo of Moscow, Dozhd TV och nyhetssajten Znak slocknat. Under hot av fängelse har utländska redaktioner, däribland flera svenska, valt att lämna Ryssland. Techjättarna Meta, Twitter och TikTiok har stängts av och Google lär stå på tur.
Den mörka dal som Dimitrij Muratov talade om i slutet av förra året har snabbt smalnat av för att inom kort förvandlas till en grotta Vladimir Putin lätt kan täppa igen. Sen faller ett mörker över allt vad pressfrihet och fri och oberoende journalistik heter i Ryssland.
I Radio Serebianny Dozdh har nyhetssändningarna bytts ut mot musik och ett kort meddelande som upprepas om och om igen: ”Vi kan inte tala, vi vill inte ljuga”.
Erik Halkjaer är ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.