Skolorna smiter från kravet på bibliotek

Över hälften av Sveriges elever saknar tillgång till bemannat skolbibliotek

”Vad krävs för att en boksamling ska kunna kallas skolbibliotek?” heter en ny rapport som tagits fram av fackförbundet DIK i samarbete med tankesmedjan Arena idé. Titeln kan ge vem som helst som engagerar sig i barns utbildning, läslust eller tillgång till information och kultur en smärre infarkt, för den anspelar på en vanlig fråga som Skolinspektionen nödgats att besvara på sin webbsida.

Det är alltså där vi är nu? Trots att det, som rapportförfattarna skriver, råder politisk enighet om vikten av bemannade skolbibliotek, lägger skolors ansvariga alltså energi på att dissekera definitionen av vad ett skolbibliotek är? Uppenbarligen behöver vi, precis som DIK förordar, lagstifta mot denna dumhet. För Skolinspektionens svar på titelfrågan är att det inte finns några krav på hur många böcker som utgör ett bibliotek.

I DIK:s rapport framgår att fler än hälften av landets grundskoleelever saknar tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat på minst halvtid. Rapporten konstaterar också att det är tydliga skillnader mellan kommunala och fristående skolor. 


I den svenska skollagen står i dag att ”eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”. (2010:800, 2 kap. 36 § ).

Anledningen till de kreativa ansatserna att tolka vad lagen om skolbibliotek syftar på är uppenbar: För att somliga som driver skolor av ekonomiska skäl vill snåla in på något så fundamentalt självklart för all utbildning. Man vill slippa inrätta ett skolbibliotek värt namnet. I synnerhet också undvika att anställa en utbildad, kompetent bibliotekarie som oomtvistat kan vara ett ovärderligt pedagogiskt och socialt stöd för att hjälpa barn och unga att orientera sig självständigt och källkritiskt i kunskapens, litteraturens, och språkens olika världar. 


Svaret på varför det ser så olika ut i olika delar av landet och i olika skolor kan dock inte enkelt förklaras med de respektive skolornas geografiska eller ekonomiska förutsättningar, framhåller rapportförfattarna som, ska nämnas, talar i yrkeskåren bibliotekariers intresse. Det handlar om ambition, slår de fast. Av Sveriges 100 största skolor, som har 750 elever eller fler, har bara 50 skolbibliotek med bemanning på minst halvtid framgår i rapporten. 

I Sverige finns alltså makthavare som motsätter sig lagstiftning som ska säkerställa barns och ungas lika rättigheter till information, kultur och kunskap i hela landet. 

Trots att skolpengen sett till elevantal bör täcka kostnaden för ett bemannat skolbibliotek används den alltså inte till detta på hälften av landets största skolor. Därtill poängterar rapportförfattarna att det finns små skolor som lyckas alldeles utmärkt med att få ihop sin ekonomi så att de kan hålla sig med såväl skolbibliotek som anställd skolbibliotekarie. Så – det handlar om prioriteringar. 


Att skolor som drivs med vinstintressen väljer att spara på allt som sparas kan kommer knappast som någon överraskning. Desto mer anmärkningsvärt är att maktfaktorn Sveriges kommuner och regioner, SKR, ställer sig på samma sida som Friskolornas riksförbund i frågan. Av deras remissvar till utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3 2021) framgår att SKR motsätter sig utredningens förslag på ny lagstiftning med tydligare skrivningar om krav på skolbibliotek med bemanning av utbildade bibliotekarier. 

I Sverige finns alltså makthavare som motsätter sig lagstiftning som ska säkerställa barns och ungas lika rättigheter till information, kultur och kunskap i hela landet. 


Här kan man ju även påminna om Barnkonventionen, och se skolbibliotek åt varenda unge som ett utmärkt mål för att hjälpa till att upprätthålla alla barns lagstadgade rätt till kultur, till sitt språk och till information. Även för barn som av ekonomiska, sociala eller geografiska skäl har svårt att få tillgång till detta på annat vis än genom skolan. 

Men man borde inte ens behöva argumentera eller vifta med lagar och förmaningar för att någon ska förstå vikten av skolbibliotek med utbildad personal, särkilt inte någon som har ansvar för barn, skola och kultur. Det borde vara en no-brainer att alla skolor ska ha ett bemannat skolbibliotek och bara klubba en lag som kräver detta. I stället borde man behöva söka dispens för undantag om särskilda skäl föreligger. Snålhet eller vinstintresse ska dock inte vara ett godtagbart skäl. Det handlar om våra barns och hela samhällets framtid. 

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln