Bröder i ödestidens Europa

Torsten Kälvemark om Kim Leines roman ”Avgrunden”

Publicerad 2018-01-24

Kim Leine, dansk-norsk författare, född 1961. För sin roman ”Profeterna vid Evighetsfjorden” fick han Nordiska rådets litteraturpris 2013.

Det finns många avgrunder i 1900-talets historia. Kim Leine tar i sin nya bok med oss till randen av några stup där vi kan blicka ner mot det gångna seklets fasor men också in mot det mänskliga psykets bråddjup. Kluvenheten är vår arvedel.

Det är en i flera avseenden stor roman där existentiella frågor speglas mot faktisk historia. Det finns en apokalyptiskt blodfärgad himmel över många av sidorna och det är ingen tillfällighet att Uppenbarelsebokens vredesskålar töms ut som motton för några avsnitt i bokens andra del. Inför den tredje delen, som fått rubriken Språnget (tänk på Kierkegaard), hänvisar Leine från samma bibliska källa till Harmageddon, platsen för den yttersta tidens slutstrid mellan gott och ont.

Berättelsens huvudpersoner är de två tvillingbröderna Kaj och Ib Gottlieb. De är födda 1897 och har börjat sina akademiska studier i Köpenhamn medan det stora skyttegravskriget rasar på den europeiska kontinenten. De väljer olika studievägar: Kaj läser teologi och Ib medicin. Deras studieval präglas av de två motsatspoler som Leine har i fokus: anden och köttet.

I omvärlden har den ryska revolutionen just kastat om samhällsordningen. Finland har samtidigt blivit självständigt och där bryter ett politiskt och socialt inbördeskrig ut. Från Sverige rekryteras många frivilliga för att på den vita sidan, ledd av Gustaf Mannerheim, ”slåss mot bolsjevismen”. Bröderna Gottlieb ingår i den handfull vita volontärer som kommer från Danmark.


”Fallet” är titeln på denna första del som tilldrar sig i de finska skogarna och runt den ”röda” staden Tammerfors. Det blir också ett fall från den danska idylliska oskulden till ett grymt slaktande på ett slagfält utan egentliga fronter och med delvis hoprafsade härar. Kim Leine följer den nyare historiens betonande också av den vita sidans terror. Han låter bröderna uppleva ståndrätter och godtyckliga avrättningar, mördande i sjukhussängar och primitiva koncentrationsläger. Många av dessa upprörande scener har sitt faktiska underlag i det som skildrats i Aapo Roselius skakande bok I bödlarnas fotspår.

När bröderna återvänder till Danmark är det verkligen mellankrigstid. Deras handlande präglas av en ständig rastlöshet med kriget malande i minnet. Teologen Kaj följer en karriär som journalist och blir med åren en uppmärksammad utrikeskorrespondent med ständiga färder runt om i Europa. Han ser hitlerismens framväxt i Tyskland och får senare genom sin judiska älskarinna Josepha en konkret erfarenhet av vad det irrationella hatet innebär.

Ib fullföljer sin medicinska utbildning och blir efter ett förfelat medicinskt experiment avskedad som kirurg. Han blir i stället en mer eller mindre misslyckad psykiater för att till slut framträda som hypnotisör utan moraliska skrupler.


Med krigets känslomässiga avtrubbning följer också en oförmåga till stabila kärleksrelationer. Erotiken blir förstås ibland en flykt. Ska någon liten anmärkning riktas mot Leine så är det möjligen att han, som så många andra moderna romanförfattare, har en övertro på samlagsskildringarnas betydelse för den litterära gestaltningen.

Mellankrigstidens relativa sorglöshet övergår hur som helst i blodigt allvar. Den tyska ockupationen av Danmark 1940 får dem att på nytt delta i ett slags krig, denna gång i den danska motståndsrörelsen. För det är, som Kim Leine sagt i en dansk intervju: ”När man väl gått in i kriget kommer man aldrig ut från det igen”. Därför kan han själv beteckna boken som en krigsroman som just i kraft av detta blir en antikrigsroman.

De bröder som fötts på samma dag dör också under helt olika omständigheter på samma dag, den 30 november 1944. Freden har ännu inte kommit och Gestapo sprider fortfarande skräck på Köpenhamns gator.


Kim Leines gestaltning av en ödestid i Europas historia är oupphörligt fängslande och Urban Anderssons översättning är mjukt följsam. Boken är tjock som en 1800-talsroman men den har alla utsikter att vara läsvärd också in i nästa sekel.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.