Drivet om hur Ryssland har blivit till ett fängelse

Dmitrij Gluchovskij visar hur den kriminella vokabulären ätit sig in i ryska språket

Publicerad 2022-05-19

Ryske sf-författaren Dmitrij Gluchovskij (f. −73) har bland annat skrivit ”Metro”-trilogin. Nu är han aktuell i Sverige med thrillern ”Mess”.

Man kan inte begripa sig på Ryssland utan att förstå dess fängelsesystem. Giganterna som Dostojevskij, Tjechov och Solzjenitsyn skildrade strafflägrens blodomlopp i samhällskroppen. Sedan dess har fängelsevärldens rättsbegrepp, språkkoder och till och med tonfall täckt såväl populärkultur som storpolitik i Ryssland med tentakelliknade utväxter.

Dmitrij Gluchovskij, skaparen av Metro 2033, pausade sitt framgångsrika byggande av dystopier för att skriva den realistiska thrillern Mess som nu kommer ut i svensk översättning av Ola Wallin.

Mess är en tribut till tv-serien Narcos och dess ledmotiv.

Ilja återvänder till Moskva efter sju år i arbetsläger. Han sattes dit av en korrumperad narkotikapolis, Pjotr, med hjälp av planterade bevis. En tragisk händelse grusar Iljas planer på att bygga upp ett liv i frihet.

Medan Pjotrs lik ligger oupptäckt i en gatubrunn använder Ilja hans mobil för att upprätthålla illusionen av att Pjotr fortfarande är vid liv. Genom sms, mejl, röstmeddelanden, foton, videor dras den före detta lägerfången snabbt och obönhörligt in i polismannens privilegierade bakgrund, såriga familjekonflikter, kärlek med förhinder och komplicerade knarkaffärer. I bakgrunden pågår efterspelet till Rysslands annektering av Krim med alltmer höjt tonläge i statliga medier och eskalerande hatretorik mot Ukraina.

Gluchovskij rullar ut moraliska dilemman som spikmattor

Pjotrs förälskelse i en ung kvinna från Belarus präglas av koloniala förtecken. I föräldrarnas ögon är hon mindervärdig som hustrumaterial till Pjotr som är född in i Putins elit av så kallade ”siloviki” med bakgrund inom militär, polis eller säkerhetstjänst.

Ilja brottas med att han trots moderns medelklassiga skötsamhet och egen studiebegåvning ändå ”uppfostrades för fängelset” medan Pjotr ”uppfostrades till plit”, till maktfullkomlighet.

Gluchovskij rullar ut moraliska dilemman som spikmattor. Är alla likvärdiga offer för systemet? Vem äger rätten till de dödas rykte och de levandes öde?

Mess förlorar tyvärr i översättningen. Romantexten bygger i original på lyhörd avlyssning av röster och på underströmmen av den kriminella vokabulären som sedan Stalintiden ätit sig in i ryska språket. När Ilja lyssnar på ett tal av Putin känner han igen ”ord som han själv för första gången hade hört i lägret”.

Gluchovskij gestaltar på stark intrigdriven prosa hur det ryska samhället tillåtits bli ett gigantiskt fängelse där lag och rätt trumfas av tjuvars och banditers interna regelverk.

Ställd inför samvetets domstol väljer Ilja en egen påföljd, den enda friheten som bjuds i en värld utan nåd.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.