Räkna med ojämlikhet
Ann Charlott Altstadt om rikedomscoacherna som inte borde behövas
Publicerad 2017-04-15
Jag vet att det betraktas som helt naturligt att vara rik, det är ingen identitet du måste skämmas för. Tvärtom kan du utan problem komma ut ur garderoben som så kallad förebild eller inspiratör. Just därför känns Charlie Söderbergs (Lyxfällan/Tonårsbossen) och privatekonomibloggaren Jan Bolmesons Gör ditt barn rikt som en checklista över en olustig samtid.
En boktitel som innehåller orden barn och rik är i dag inte formulerad för att trigga våra jämlikhetsreflexer, trots att barn är än mer utelämnade till ödets penninglotteri i form av föräldrar. I stället ska tidstypisk oro aktiveras av att du kanske inte är rätt förälder.
För några årtionden sedan skulle Gör ditt barn rikt i stället ha hetat något fotriktigt som ”Ditt barn och pengar” eller ”Lär ditt barn om ekonomi” och författarna skulle ha kallat sig rådgivare i stället för rikedomscoacher. Men varför vara beigt blygsam när du kan fläska på, särskilt som du nischar kundsegment för dina säljvisioner?
”Gör ditt barn rikt” är på ytan en konventionell självhjälpsbok med facktypiskt innehåll; din positiva attityd kan övertrumfa en negativ verklighet och även om du inte kan göra det bästa kan du alltid göra något. Vi får några andelar av författarnas egna ekonomiska framgångar med dragna lärdomar, handfasta råd och tips med hänvisningar till undersökningar och exempel ur livet.
Den specifika nisch som huggs fram ur allmängodset handlar om barn som också tidsenligt blir accessoarer till vuxnas förträfflighet och till deras kommersiella varumärkesbyggande.
Enligt den nya bokgenren ”folkbildning i framgång” är föräldrarna medvetna mentorer till en avkomma som svarar perfekt mot olika pedagogiska strategier och incitament. Barnen uppträder till slut rationellt kring de ofta komplexa besluten om sparande, investeringar eller konsumtion vad gäller godis, plastleksaker eller tv-spel. De lär sig hantera vecko-peng i relation till konsumtionsbehov och introduceras tidigt till finansmarknadens förutsättningar och begrepp med målet att avspänt kunna få pengar att föröka sig.
Men bokens innehåll är, som ofta hos självhjälpsböcker, en tjock påbyggnad runt en liten kärna som kan kokas ner till några få meningar – spara varken till dig eller dina barn på vanliga bankkonton men heller inte genom egen riskfylld aktiehandel. Välj indexfonder eller skapa en säker välbalanserad portfölj, som du exempelvis kan kopiera från Bolmesons blogg. Annars är det bästa att spara i en namngiven banks kapitalförsäkring.
Då författarna är rikedomscoacher vill de också ha något i utbyte mot dessa råd utöver bokintäkterna. Gör ditt barn rikt är därför, som så vanligt i dag, ett slags uppgraderat skyltfönster där läsarna leds vidare i nyfiken nättrafik till författarnas verksamheter. På Bolmesons populära blogg presenteras liknande idéer och jag antar att Söderbergs utbildningsföretag, där Bolmeson också föreläser, delger publiken samma budskap i samma förpackning på introduktionsföreläsningen.
Men vi ska bli rika tillsammans, så till slut kan en win win-situation uppstå. Läsarna betalar för ett kurspaket i Söderbergs företag eller investerar i det skogsplanteringsbolag i Kenya där Bolmeson är ambassadör och får provision.
Trots bokens försäkran om att rikedom kan skapas i trygghet verkar förhoppningen ändå vara att vi ska ta risker för att författarna ska kunna dra in kosing och fortsätta kalla sig rikedomscoacher. Kan vi lita på dem som pengamakare då deras företag går med förlust och medierna uppmärksammat trassel i Söderbergs tidigare verksamheter? Kurspaketet kostar, men får deltagarna verkligen information de inte lika gärna kunde ha googlat? Om vi köper träd i Kenya, är vi säkra på att upplägget inte är ett pyramidspel?
Att vi lever i osäkerhetens tidevarv utgör i själva verket grundförutsättningen för boken och författarnas inkomster. Skattesänkningarna har omfördelat enorma summor från offentlig verksamhet till bokens målgrupp. Men de välsituerade som kan spara till sina barn och dessutom värderar och premieras av långsiktig rationalitet känner också av otryggheten i det nya Sverige.
Den oroande verkligheten gör att sparande till dig själv och dina barn kan bli en tvingande nödvändighet. När rikedomscoacherna motiverar sin bok och verksamhet är det med en problembeskrivning som paradoxalt nog kan delas av vilken vänsterperson som helst. Var ska barnen bo om du inte kan pytsa in till deras kontantinsats? Om välfärdsstaten inte längre levererar blir privata försäkringar enda alternativet. Massor av människor kommer inte att kunna leva på sin pension och snart måste vi antagligen också spara till barnens utbildning.
Om vi förut hade samhällsutopier är väl Bolmesons och Söderbergs så kallade pengamaskin, som de solidariskt delar med sig av till oss, så högt vi förväntas sikta i dag. Och kollektiv organisering för att nå målet handlar om att bli en av många i en säker blandfond eller att chansa tillsammans i multi-level marketing.
För att citera en avsatt socialdemokratisk partiledare; om du tror ojämlikheten är vägen framåt, då är det rationellt att rusta för ojämlikhet.
