Uppslagsverk över svart historia som skakar om

Amat Levin ger den svarta diasporan i Sverige nycklar och historisk kunskap

Publicerad 2022-03-29

Amat Levin startade 2018 Instagramkontot ”Svart historia”, som han nu har utvecklat till en bok med samma namn. Han berättar bland annat om Adolf Gustav Badin, som var en ”present” drottning Lovisa Ulrika 1760.

Det är inget litet uppdrag Amat Levin gett sig själv, när han satt sig och skrivit den afrikanska kontinentens och den svarta diasporans långa och i många stycken våldsamma historia. I Svart historia tecknas den i flera nedslag, ofta som personporträtt eller genom enstaka länders utveckling.

Ibland saknar jag lite tydligare diskussioner om källorna, och ibland blir det historiska skeendet väl snabbt sammanfattat, men i stort sett är Svart historia en spännande, och omskakande, läsning. Även den bekanta historieskrivningen kommer i ett nytt ljus när perspektivet är konsekvent – liksom den för mig mer obekanta, som maroonkolonier (självstyrande samhällen med förrymda slavar i Centralamerika) eller det rasistiska spelet kring Stora Zimbabwe.

Det är i stora delar en polyfon berättelse om förtryck, ekonomisk utsugning, enstaka framgångsrika individer. En sådan var Adolf Gustav Badin. Han kom till Sverige som en ”present” till drottning Lovisa Ulrika 1760, en knappt tioårig pojke från en dansk koloni i Karibien. Han klarade sig fint i det stockholmska hovlivet, inte den ende men den mest kände svarta personen där och då. Hans porträtt hänger på Gripsholms slott.

Mindre känd är Mazahr Makatemele, som levde sitt liv i Kalmar som den första svarta personen där. Hon föddes i nuvarande Sydafrika 1845 eller 1846, såldes som slav som liten flicka och kom till Kalmar med slavägaren Alarik Forssman. Hennes livshistoria ger en viss kunskap om hur det sena 1800-talet kunde se ut, med det koloniala resandet och det godtyckliga transporterandet av människor. Människor som länge sågs som ägodelar.

När den svarta historien fogas till den generella, vita och europeiska dominerande historieskrivningen, blir det tydligt att nya världshistorier måste skrivas

På Mazahr Makatemeles grav står det ”Kafferkvinnan Sara död 1903” en benämning lika nedsättande som n-ordet och som det på senare år protesterats mot.

Boken ”Svart historia” hänger ihop med det instagramkonto med samma namn som Amat Levin startade 2018, och det är ibland ganska tydligt hur den strukturen lever kvar i bokens uppstyckade form. Men det hade å andra sidan inte låtit sig göras att skriva en sammanhängande historia. När den svarta historien fogas till den generella, vita och europeiska dominerande historieskrivningen, blir det tydligt att nya världshistorier måste skrivas.

Folkvandringar, tidiga civilisationer, råvaruhandel, slaveriet, koloniseringen, medborgarrättsrörelser, avkolonisering och fortsatta konflikter. Men också positiv utveckling och en del kultur. Allt detta hinns med i en bok som liknar ett litet uppslagsverk. En bank för framtida vidareläsning, vilket också är tanken.

En viktig utgångspunkt är att ge den svarta diasporan i Sverige historisk kunskap och nycklar att förstå sin situation. Jag tillhör dem som applåderar ett sådant identitetspolitiskt projekt. Men Svart historia kan och bör självklart läsas även utanför målgruppen.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln