I huvudet på en otrevlig lärare
Publicerad 2013-11-18
Långtråkig monolog och trög kreativitet i Giraffens hals av Judith Schalansky
Tyska Judith Schalanskys Atlas över avlägsna öar var en av förra årets mest originella böcker. Den demonstrerade hur vi människor trots geografisk, ekonomisk och social begränsning med hjälp av en atlas, en stor dos nyfikenhet och fantasins magiska kraft kan färdas till världens mest avlägsna öar. Det var ett lustfyllt läsäventyr!
Den nya romanen, Giraffens hals, är inte lika nyskapande och spännande. Under 220 sidor befinner vi oss inne i biologilärarinnan Inge Lohmarks stela huvud. Lohmark är en auktoritär och empatistörd lärare som enbart känner förakt mot sina elever. Hon ser inte bara naturen utan också samhället genom darwinismens glasögon. För henne handlar allt om konkurrens, om att ”hävda sig i den evolutionära tävlingen”. Förlorarna får skylla sig själva.
Jag tänker på en annan mycket osympatisk kvinnlig litterär karaktär, nämligen Erika Kohut i Elfriede Jelineks roman Pianolärarinnan. Båda lärarinnorma excellerar - på grund av hämmad sexualitet och livslust - i kontrollfreakighet, sadistiskt yrkesutövande, förakt för mänsklig svaghet, och patologisk besatthet vid Biologin respektive Konsten. Men där Erika Kohut är en av litteraturhistoriens mest bländande och bergtagande kvinnokaraktärer, framstår porträttet av Inge Lohmark som grått, glåmigt och förutsägbart.
Det finns dock delar som bryter mot det monotona malandet - som när Inge Lohmarks tabubelagda förälskelse i eleven Erika skildras. Tyvärr är de så få att de helt drunknar i den tunga och tröttsamma sinnesstämningen.
Schalansky gör det modiga försöket att relativt detaljerat gestalta tre vardagar under läsåret genom en stream of consciousness-aktig monolog. Men för det mesta är tempot för långsamt, monologen för långtråkig och kreativiteten för trög. Mästaren James Joyces kittlande litterära akrobatik lyser här med sin frånvaro.
I Giraffens hals sitter vi inte enbart fast i Inge Lohmarks klaustrofobiska huvud, utan också i vad som tycks vara en oskicklig författares.
