Mats Kolmisoppi

Kunglig uppfostran föder våldsam statskupp

Mats Kolmisoppi är strängt upptagen med sin samtid

Av: 

Claes Wahlin

BOKRECENSIONER

Personerna i Mats Kolmisoppis romaner och noveller vantrivs i kulturen. Vanligtvis befinner de sig på gränsen till vuxenblivande, i en förhandlingsfas med de möjliga identiteter som erbjuds. Den mentala osäkerhet som döljer sig under de sociala masker de prövar ekar i språket. Meningarna är korta, hoppen mellan då och nu (ibland sedan) sker abrupt och berättandet hålls nästan uteslutande i presens. Debutsamlingens titel Jag menar nu är lika giltig för hans senare böcker. Kolmisoppi är strängt upptagen med sin samtid.

Scener från hovet består av två texter, kortromanen med bokens titel samt novellen Morgondagens småstad. Den förstnämnda, och den rikaste, skildrar en familj med pretentioner på ett hovliv, och det närmast bokstavligt. Filip föds, inte helt sant, samma dag som Carl XVI Gustaf gifter sig med Silvia Renate. Filips föräldrar, bördiga från Finland, dyrkar inte bara monarkin, de vill också använda den så kallade högkulturen för att dyrka upp sina och barnens liv.


Uppfostran innebär träning i att posera i krona med riksäpple i handen, att lära sig imitera kännedom om överklassens kulturella kapital genom att behärska den retorik som ger sken av tillägnelse av måleri eller Bachs Goldbergvariationer. Med våld disciplineras barnen, fadern, en gång benämnd som ”våldskapitalet”, har god assistans av modern när det gäller att trycka in kunskaperna.

Bröderna är två, den äldre Erik och berättaren, den några år yngre Filip. Båda betraktas som tronföljare i det feodala samhälle som enligt Filip går under beteckningen familj. Om Erik gör allt rätt, anammar ideologin och det patriarkala idealet, så är Filip familjens upprorsmakare. Under en semester i den stuga som ligger på en greves domäner blir han med benäget bistånd av sin mor våldtagen av grevens dotter. Alla metoder för att nå eftersträvad status är tillåtna.

Om Filip tidigare genomskådat och sökt undgå sin fostran med mer subtila medel, byter han efter våldtäkten strategi. Han genomför en statskupp, kuvar familjen och blir dess överhuvud. Statskuppen föregås av vad som förefaller vara samtal med en tvivlande psykolog. Hans berättelse om barndomen och våldtäkten framstår som osannolik för psykologen. Men strax är han trodd, och så följer den statskupp som möjligen är en önskedröm. Likväl innebär den en upprepning: konungen är död, länge leve konungen.


Överdrifterna i romanen fungerar som ett förstoringsglas, Kolmisoppi avslöjar klassresans ideologiska praktik, men samtidigt förblir allt vid det gamla. Våldet är konstant och det kulturella kapital som tjänar som slagträ visar sig verkningslöst.

Novellen, eller kortromanen Morgondagens småstad är en framtidsmardröm där de döda kan överleva som ett slags digitala replikanter av sitt jordiska liv. Det tvådimensionella tillståndet är varken ett paradis eller en skärseld, snarare en upprepning av det jordiska livet, minus ansvar och skuld. Om än inte av samma halt som Scener från hovet så kan den läsas som en pendang där det småborgerliga livet blir precis som alla småborgare vill ha det, plus allt det som de aldrig fick.

ANNONS EXTERN LÄNK

Köp boken ”Scener från hovet” av Mats Kolmisoppi här.

Bokus

Publisert:

LÄS VIDARE

Allas krig mot alla innanför muren i Järva

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Mats Kolmisoppi

Romaner