Svårfångad firre
Petter Lindgren om boken som går till botten med ålens mysterium – och gör läsaren förbannad
Publicerad 2020-08-09
Vad var det där för något? Ett simmande löv?
Litet, avlångt och grönsilvrigt vispade det sig fram bredvid kroken, med snabba och kraftfulla rörelser. Jag försökte intressera djuret för betet, en daggmask, men till slut slank det in i tången och var borta.
Det var först senare jag insåg att det jag sett var en ål, eller närmare bestämt ett ålyngel. Mötet skedde för kanske 40 år sedan, och av den norska författaren och sportfiskaren Torolf E. Kroglunds ålbok Resa med ål förstår jag att det också på ett ungefär motsvarar den tidsrymd som en ål stannar i svenska vatten. Sedan ger den sig ut i havet på nytt, för att återvandra till sin gåtfulla födelseplats i Sargassohavet där den sedan förökar sig.
Den gamle greken antog att ålarna blev till av sig själva, genom en sorts märkliga förtätningar i sjöarnas bottengrums.
Redan Aristoteles grunnade på ålens härkomst, berättar Kroglund. Den gamle greken antog att ålarna blev till av sig själva, genom en sorts märkliga förtätningar i sjöarnas bottengrums. Det låter kanske dumt, men då bör man betänka att Izaac Walton, sportfiskets okrönte fader, så sent som 1653 hävdade att ålar föds ur daggdroppar och gäddor ur härvor av trasslande nate, hornsärv och annat sjögräs, i boken The Complete Angler.
Det var först 1927, får vi veta, som en dansk forskare, Johannes Schmidt, löste mysteriet. Schmidt noterade att ju närmare Sargassohavet hans expedition begav sig, ju mindre blev de ålyngel som fångades in. Till slut var de bara några millimeter långa och sannolikt blott någon dag gamla. Ett indicium så gott som något, och därmed drog Schmidt den slutsats som gäller än i dag: att all europeisk ål blir till i Sargassohavets djup, i trakten av den mystiska Bermudatriangeln (!).
För den som läst Patrik Svenssons Ålevangeliet blir somligt i Resa med ål ren repetition, men då bör man betänka att Kroglunds bok gavs ut i Norge redan 2018, ett år innan Svenssons Augustprisade bok gavs ut. Kroglund är dock betydligt mera av murvel än Svensson, och huj vad det går! Norrmannen far runt bland forskare, fiskare, aktivister, fiskodlare och skånska ålbodsinnehavare, för att försöka förstå varför den rödlistade och akut hotade ålen och framförallt dess yngel minskat så drastiskt i Europa på senare år.
En av orsakerna, slår han fast, är att europeiska ålyngel fiskas illegalt och smugglas till bland annat Japan för att där födas upp, slaktas och i många fall skickas tillbaka till Europa för att serveras som ”japansk ål” på sushiställen och liknande. Enligt Kroglund exporteras omkring 100 ton olovligt fiskade yngel varje år, vilket i runda slängar motsvarar 350 miljoner ålar. Och det är en extremt lönsam och därför svårhejdad business. En smugglare kan få omkring 10 000 kronor för ett kilo ålyngel, och för uppfödaren finns ännu mer pengar att hämta, när det lilla yngelkilot resulterat i ett drygt ton vuxen ål.
det fina med Resa med ål är att den gör sin läsare heligt förbannad och stridslysten.
Det här är förstås åt helvete, men trots det, konstaterar Kroglund, är det inte yngelfisket som EU lägger sitt krut på att stoppa, utan det tvivelaktiga men i sammanhanget ändå marginella fisket efter vuxen ål. Och detta längs bland annat den svenska kusten, där ett tiotal återstående skånska ålfiskare, som bevarar en 400-årig tradition, kommer att bli de sista.
Den främsta orsaken till nedgången, konstaterar Kroglund, är dock förlusten av ålens naturliga habitat, genom regleringar av floder, sjöar och våtmarker. Detta är en skuld som alltså kan ligga flera decennier tillbaka, eftersom den vuxna ålen kan stanna en halv mansålder uppströms. När den sedan ämnar återvända till havs är vägen således stängd, eller så finns där en stympande kraftverksturbin.
Patrik Svenssons Ålevangeliet räcker långt och är måhända mer njutbar att läsa än Kroglunds bok, men det fina med Resa med ål är att den gör sin läsare heligt förbannad och stridslysten. Vad min egen lilla ål beträffar så befinner den sig kanske just i detta nu på sin färd tillbaka genom den blå Atlanten, och i alla händelser är den att gratulera till denna dubbla uppbackning i bokform.
