Galghumor och lite pingpong om döden

Ett musikaliskt möte mellan en suicidal och en dödssjuk

Walfrid Lindsgård och Malin Karlsson i Erik Gedeons ”Meningen med döden” på Malmö stadsteater.
Walfrid Lindsgård och Malin Karlsson i Erik Gedeons ”Meningen med döden” på Malmö stadsteater.

Alla ska vi dö, det kommer aldrig bli en snackis. Vad vi gör av våra liv är rimligen mer värt att diskutera. När suicidala Pierre och obotligt sjuka Louise möts på kafé blir situationen ändå tillspetsad. Han har försökt ta livet av sig sex gånger utan att lyckas, hon har en sjukdom som hon inte kan vinna över. Han som vill dö, måste leva, hon som vill leva, måste dö.

Meningen med döden gör galghumor och musikalisk pingpong av motsatserna och Erik Gedeon hinner trilla fram några milda tankeställare under de 70 minuter som föreställningen på Intiman i Malmö varar.


Soul, gospel, jazziga sång- och dansnummer, musikaliskt svänger det energiskt och galant med piano, stråkar och musiker uppe på scen. Gedeon är fena på att sätta vardagskänslan i musikdramatisk form. Tillsammans med dramatikern Klas Abrahamsson har han tidigare gjort mer provokativa verk, folkmusikalen Ingvar! om Ikeas grundare och politiska satiren Min vän fascisten, båda har satts upp i Malmö. Lite saknar jag Abrahamssons drastiska och språkliga bett i texten som här mer motståndslöst flyter fram.

Malin Karlsson som den obotligt sjuka unga kvinnan väcker med sin innerlighet medkänsla medan den suicidala unga mannen är mer skissartad. Walfrid Lindsgård levererar musikaliskt flinkt textens upprabbling av allt som gått snett i livet, men kan inte överbrygga att rollen är skriven mer som en klackspark.

Sara Cronbergs regi får mig att tänka på Staffan Göthes folkhemspoesi kring drömmar och svunnen tid och ramhandlingens äldre par (Stefan Clarin och Katarina Lundgren-Hugg) bidrar starkt till intrycket med sina charmant övertygande udda profiler i lysande tragikomiska sångnummer som ”Vi har inte en aning” och ”Jag är cyniker”.

Meningen med döden kröns av viljan att ”se människor älska, skratta, dansa och le” och är definitivt inte en musikal om självmord. Det är inget att säga om det, men däremot hade den gärna kunnat våga sig mer upp ur mittfåran.

Publisert:

Teater

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

ÄMNEN I ARTIKELN