Drottningens tid är nu
Författaren: De här kvinnorna har betytt mycket för monarkin
Uppdaterad 2020-10-16 | Publicerad 2020-10-11
Barnaalstrande. Alliansbildare. Plikttrogen. Älsklig.
Det är den traditionella bilden av Sveriges drottningar – men de har varit viktigare än så.
– Tidigare har man fokuserat på deras makar, nu är det dags att drottningar får träda fram. De här kvinnorna har betytt mycket för monarkin, säger författaren Karin Tegenborg Falkdalen.
Ända sedan hon var liten flicka har Karin Tegenborg Falkdalen fascinerats av det kungliga. Framför allt under sina utflykter till olika slott med farmor och farfar.
– Då tjusades jag av de vackra kläderna, men som vuxen är det snarare den vackra fasaden jag vill gå bakom. Jag ville skriva en ganska bred bok för att med det här långa tidsperspektivet se hur mycket som lever kvar i drottningrollen, även om den anpassats med tiden.
I sin nya bok ”Svenska drottningar” går hon igenom drottningarna från Vasatiden till i dag. Och då som nu har drottningar i olika tider betytt mycket för att säkra monarkins fortlevnad genom att föda en arvinge.
– Det var mycket fokus på att drottningen var fruktsam och kunde föda söner. Man kan säga att kungen och drottningen kompletterade varandra i ett regentskap. Han stod för traditionellt manliga egenskaper. Hon var den milda, goda, moderliga drottningen. I historieskrivningar ser man att drottningar som har uppoffrat sig för riket, maken och tryggat tronföljden har hyllats för det. De har setts som goda drottningar.
Dröjde arvingen eller misslyckades drottningen föda söner fick hon skulden. Oavsett anledning.
– Under den svenska stormaktstiden på 1600-talet hade Sverige få tronföljare. Drottning Kristina var enda barnet till Gustav II Adolf och Maria Eleonora och efter henne fick Karl X Gustav och hans drottning Hedvig Eleonora en son, Karl XI. Karl XI fick med Ulrika Eleonora den äldre fem söner, men fyra dog i spädålder. Det var ju katastrof.
– Det var också därför man återinförde kvinnlig tronföljd. Men under 1600-talet handlade det inte om ett jämställdhetsperspektiv. Det vår nuvarande kronprinsessan Victoria grundar sin arvsrätt på var ju ett argument på 1970-talet att Sverige var ett jämställt land. Då skulle också en kvinna kunna ha rikets högsta ämbete.
Drottningens roll har i princip varit densamma från Vasatiden fram till 1900-talet, med ett kortare avbrott under drottning Kristinas regeringstid på 1600-talet?
– Ja, men drottning Kristina var ju kung. Hon uppfostrades till kung, kröntes till kung och fick en uppfostran som en furste i allt, utom i dygderna ärbarhet och blygsamhet. På det viset skulle hon fortfarande uppträda som kvinna. Om man jämför Kristinas utbildning med en traditionell prinsessa så fick hon lära sig mer historia, statskunskap, diplomati och politik.
Men drottning Kristinas regerade bara i tio år, 1644-1654?
– Ja, hon blev väldigt utsatt. Hon skulle gifta sig och trygga tronföljden, men det vägrade hon att göra. På den tiden skulle kvinnan underordna sig sin man och då var det stor risk att han skulle träda in som kung – och hon ville behålla makten själv. Så löste andra drottningar det också, som Elizabeth I av England. Hon gifte sig ju inte heller.
– Sen måste man säga att varje drottning är drottning i sin tid. Men det har ställts mycket krav på henne och man pratar ofta om den starka pliktkänslan, hur hon uppoffrar sig för riket och tronföljden. Man beskriver en god drottning som värdig, tillmötesgående och representativ vid kungens sida, karismatisk. Och också kunna hantera den här stora uppmärksamheten kring sin person har ju varit viktigt. Man menar att en vacker, god, karismatisk och älsklig drottning vann undersåtarnas hjärtan och hade förmodligen också lättare att knyta olika kontakter och allianser genom att kunna vara representativ.
Drottningen skulle – förutom att vara maka och mor – vara ett föredöme för den kvinnliga delen av befolkningen och personifiera rådande ideal. Hon skulle vara en spegelbild av sin tid, enligt Karin Tegenborg Falkdalen.
– Drottningrollen, det jag är fascinerad av, är att å ena sidan ha en väldigt privilegierad ställning som uppburen, hyllad och att leva materiellt privilegierat. Å andra sidan var de i allas blickfång och väldigt utsatta för kritik och synpunkter. Det är lite av en gyllene bur, även om det kan låta klichéartat.
– Det ställdes stora krav på att kunna anpassa sig. Att verkligen vara flexibel och smälta in och sen också vinna sin mans förtroende var viktigt. För de flesta äktenskap ingicks under en lång tid inte av kärlek. För att bli en framgångsrik drottning var hon tvungen att vinna sin makes förtroende, kom man varandra nära och fick ett fungerande äktenskap stärktes hennes position som Sveriges främsta kvinna. Och kom dessutom barnen var ju det ännu bättre givetvis.
1976 hände något revolutionerande i kungafamiljen, då Silvia blev drottning?
– Jo, när hon kom skrevs det om att hon skulle hjälpa till att öppna upp och modernisera svenska kungahuset och det tycker jag att hon har gjort. Jag tycker att det har blivit mer fokus, hon är en kompetent yrkeskvinna som arbetar hårt vid kungens sida. Drottningen har professionaliserat det hela. Jag tycker att hon har betytt mycket, många pratar även om att hon är väldigt karismatisk och representativ vid kungens sida.
– Och det är också något som går igen, väldigt plikttrogen. Det har hon gjort uttalanden om i flera intervjuer, att hon vill vara ett stöd för kungen. Hon har ju stått vid hans sida i nära 50 år.
Hur skulle kronprinsessan Victoria kunna utveckla drottningrollen?
– De har ju varit måna om att skola in henne i rollen från barnsben så att hon är välutbildad och har en bred grund att stå på. Symboliskt kan det ju betyda en del att hon är en kvinna som ska ta över en roll som är väldigt manligt kodad – och sen har hon ju dottern Estelle som kommer efter henne. Det blir ju två drottningar på varandra. Det ger en modernare prägel till monarkin som institution på ett symboliskt plan, tror jag.
Men hon måste också se till att monarkin lever vidare?
– Ja, det är mycket tradition fortfarande men förhoppningsvis kan individen också komma mer till uttryck. Monarki bygger ju mycket på tradition, historia och kontinuitet. Det är kronprinsessan väl förankrad i. Det ska bli spännande att se, men det är en bra början tycker jag ändå att vi kan få fler kvinnor på tronen.
– Danske kungen Fredrik IX, som gifte sig med prinsessan Ingrid av Sverige 1935, ville ha en modern och konservativ hustru på en och samma gång. Jag har funderat ganska mycket på det, att det kan nog stämma in ganska väl även på dagens drottningroll.
Ulrika Eleonora av Danmark
Sveriges drottning 16 maj 1680–26 juli 1693
– Hon kallades även Ulrika Eleonora den äldre. Hon gifte sig med Karl XI och fick åtminstone åtta barn och uppoffrade verkligen sin hälsa och hela sitt för att vara en god hustru och trygga tronföljden. Hon dog bara 36 år gammal.
Sofia Magdalena av Danmark
Sveriges drottning 12 februari 1771–29 maj 1792
– Gifte sig med Gustav III och födde sonen Gustaf IV Adolf. Hon stod lite i skuggan av sin briljanta svärmor Lovisa Ulrika, som motarbetade henne.
Lovisa av Nederländerna
Sveriges och Norges drottning 8 juli 1859–30 mars 1871
– Var väldigt förälskad i sin make Karl XV, men han var inte förälskad i henne och hon tvingades hantera alla hans älskarinnor inför hovets blickar. Hovet spekulerade i om hon var alldeles för kär i sin make. De fick barnen Louise och Carl Oscar.
Louise Mountbatten
Sveriges drottning 29 oktober 1950–7 mars 1965
– Gustav VI Adolfs hustru, som verkade vara rekorderlig. Hon hyllades för att hon hade tjänstgjort som sjuksköterska under första världskriget. Man beskrev henne och även hennes make att de värnade om demokratin genom att vara opolitiska och neutrala, men också att de levde enkelt och flärdfritt. Samtidigt var det ingen som verkligen kunde glänsa på de stora tillställningarna som Louise.
Fler kungliga bilder och nyheter hittar du på Instagramkontot Kungligt med Jenny
PODD Kampen för den kidnappade prinsessan
Den arabiska prinsessan hålls fortfarande fången, nu gör hennes vänner allt för att rädda henne. Drottning Silvia ställde experterna mot väggen under coronabesöket. Kommer Thailands kung sparkas ut ur Tyskland? Kritiken mot hans extravaganta lyxliv växer. Självklart diskuterar vi också det senaste kring Prins Harry och Meghan Markle. Med Jenny Alexandersson och Sara Ericsson.
