Vi måste prata om oskuldsnormerna
Publicerad 2016-01-21
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I dag är det 14 år sedan Fadime Sahindal mördades. Men förtryck i hederns namn finns kvar.
”Om de får veta att jag har en pojkvän kommer de ta tillbaka mig till vårt hemland och sen kommer de att ha ihjäl mig”
Så beskriver Sandra Sarin från Tjejers rätt i samhället, Tris, ett ganska vanligt samtal till jourtelefonen.
Organisationen driver i dag bland annat ett skyddat boende för främst flickor utsatta för hedersvåld, tvånggifte och våldtäkter. Den startades 2002, ett drygt halvår efter att Fadime mördades.
Hedersmord
Fadime Sahindal blev bara 26 år. Hon mördades 21 januari 2002 av sin egen far eftersom hon blev kär i en svensk kille och vägrade gifta sig med en kusin.
Hon var socialdemokrat och aktiv i SSU-Jämtland. Jag träffade henne på SSU:s kursgård Bommersvik när vi höll kurs för att ge tjejer verktyg att ta mer plats i organisationen. Och hon tog verkligen plats.
Då var "hedersvåld" ett okänt begrepp för de flesta. I socialdemokraterna var många rädda att ta i frågorna i rädsla att stämplas som intoleranta och främlingsfientliga.
Men Fadime gav sig inte.
Berättade
Hon valde att berätta i SVT:s Striptease, dåtidens Uppdrag granskning, och i Sveriges riksdag.
När familjen hade fått klart för sig att hon ville välja sitt eget liv började trakasserierna. 1998 dömdes hennes far för olaga hot och en av hennes bröder för olaga hot, misshandel och övergrepp i rättsak.
Mordet blev en tragisk väckarklocka.
- Det som hände synliggjorde problemet, men vi har långt kvar, säger Sandra Sarin.
Oskuldsnormer
Hedersrelaterat förtryck är vanligare än vad många tror.
- Ungefär 23 procent av alla flickor i en vanlig niondedeklass lever med så kallade ”oskuldsnormer”, får inte ha pojkvän och förväntas vänta med sex tills man gifter sig, säger Sandra Sarin.
Siffrorna kommer från en enkätundersökning från 2009 som Stockholms universitet gjorde på uppdrag av Stockholms stad. Forskarna redogör för en trappa av ökande förtryck.
Oskuldsnormerna är basen, men 16 procent lever även under "hedersrelaterad sexuell kontroll" och 11 procent får inte delta i samhället på samma villkor som andra flickor.
Sju procent
Enligt undersökningen uppger sju procent av flickorna att de utsätts för begränsningar, hot och våld i hederns namn, alltså mellan en och två i varje skolklass.
Även om mycket blivit bättre sedan 2002 är politiken otillräcklig och rädslan att stämplas som främlingsfientlig verkar finnas kvar på sina håll.
Myndigheterna har ofta som uttalad policy att försöka hålla ihop familjer vilket kan vara direkt livsfarligt för utsatta flickor och pojkar. Att någon på motsvarande sätt skulle försöka tvinga en misshandlad kvinna att "försonas" med mannen som slagit henne är otänkbart.
Varningstecken
Vilka är då i riskzonen? Enligt Sandra Sarin finns ett mönster där oskuldsnormerna är grunden. Skolan behöver följa upp flickor som inte får delta i religions- och sexualundervisning, idrott och studieresor. Redan då behöver förebyggande åtgärder sättas in.
Och skola, polis och sociala myndigheter måste bli bättre på att skapa förtroende och informera om var hjälp finns att få.
Normer
Till stor del handlar det om att vara kristallklar om vilka normer som gäller i Sverige. Både pojkar och flickor väljer själva vem de gifter sig med. Påtvingade oskuldsnormer är oacceptabla oavsett om de motiveras av kultur, religion eller bara föräldrars önskan att lägga näsan i blöt.
Tydlighet från det offentliga Sverige kan även ge fler av de som drabbas mod att be om hjälp.
- De är rädda att om de gör en anmälan så blir det bara värre, säger Sandra Sarin.
Den rädslan är ett totalt underbetyg åt vårt samhälle.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.