I kväll är det slut på partiernas borgfred
Vi får vänta på svaren om framtiden
Vi står inför en intensiv vecka i svensk inrikespolitik. I morgon publicerar SCB vårens stora väljarundersökning. På onsdag ska partiledarna mötas i en riksdagens kammare. Och redan i kväll träffas de i Agendas studio för en debatt inför hela svenska folket.
SVT utannonserar den som det första direktsända mötet sedan pandemin bröt ut. Om det någonsin har funnits en politisk borgfred så tar den slut i kväll.
Det finns saker att diskutera. Hur kunde vi som nation misslyckas med att skydda de sköraste, särskilt på äldreboenden? Hur kunde beredskapen - till exempel när det handlar om skyddsutrustning - vara så bristfällig? Och vad har vi att lära om tillståndet i vården och omsorgen?
Partiledarna skulle också kunna diskutera de ekonomiska stödpaket som rullats ut. Borde reglerna för permitteringar ha funnits på plats tidigare? Skulle Sverige ha klarat sig bättre om regeringen vräkt ut pengar över företagen på det sätt Moderaterna ville? Borde reglerna för a-kassan redan nu permanentas?
Vi får inga svar
Problemet är att vi knappast kommer att få några svar på dessa frågor, och förklaringen är ganska enkel. Ingen av de åtta partiledare som i kväll kommer att göra sitt bästa för att låta tvärsäkra har egentligen så mycket att säga.
Att Jimmie Åkesson nu plötsligt vill att Anders Tegnell får sparken är en ganska pinsam illustration till tomheten.
När den svenska coronastrategin slogs fast var alla eniga om att följa expertmyndigheternas råd. Det var klokt i den situationen. Efterklokhet är något annat.
Samma sak måste man i grunden säga om insatserna för att rädda jobb och ekonomi. Delar av oppositionen har som sagt velat dela ut ändå mer till ändå fler, men i grunden har man varit överrens om tagen. Regeringens förslag har passerat riksdagen utan problem.
Bäst att komma ihåg
När partiledarna i kväll försöker lägga ansvaret för sådant som gått mindre bra på någon annan kan det vara värt att komma ihåg.
Det vore mer intressant om kvällens debatt kunde handla om framtiden. Hur ska vårdens och omsorgens resurser kunna tryggas på ett bättre sätt? Hur ska beredskapen förbättras? På vilket sätt ska Sverige undvika en ekonomisk lågkonjunktur?
Och kanske framför allt, vem ska betala för den kraftansträngning som pandemin inneburit för landet.
Moderatledaren Ulf Kristersson lämnade sitt svar redan i fredags. Med besparingar på bland annat barnfamiljer.
I grunden är politiken sig lik, också efter coronapandemin.