Sverige måste vara bäst på uthållighet

Riktiga utmaningen i coronakrisen börjar nu

Personer flanerar på Norr Mälarstrand i Stockholm under en söndag i slutet av april.

Europa börjar öppna upp efter hårda restriktioner.

Skolor kan välkomna elever, restauranger slår upp portarna och butiker fylls återigen med folk. Det rapporteras om snabba bokningar till frisör- och barberarsalonger efter månader av hemmasittande. Glada firanden märks på många håll. Vänner som kan återse varandra.

“Det känns som ett kosläpp”, sa svenske Niko Järvikari i Paris till Aftonbladet, när Frankrike hävde 55 dagars stenhård karantän.
Samtidigt börjar en väldigt svår balansgång, med olika verktyg till hjälp.
Testning, appar, feberkontroller, distansmarkörer på golven, drönare och stränga umgängesregler, alla länder hittar sina vägar i pandemin.

Umgås i ”mikrokretsar”

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC ger rådet att människor ska umgås i “mikrokretsar”, alltså små begränsade sällskap, rapporterar Sveriges radio. Problemet är när flera mikrokretsar hakar i varandra.
I Tyskland stack R-talet, som anger hur många personer en smittad individ i genomsnitt för vidare smittan till, uppåt efter att restriktionerna minskat. Kritiken lät inte vänta på sig.
I Sverige borde vi vid det här laget vara proffs på social distansering. Vi har haft mjukare restriktioner, en linje som både hyllats och kritiserats internationellt. Sjukvården har hittills klarat trycket, tack vare personalens hårda slit. Men vi har också ett betydligt högre dödstal än våra nordiska grannar.
Men det är egentligen nu den riktiga utmaningen tar vid.

Rörelsemönster förändras

Att kortsiktigt ingå i en krisomställning klarar många av. Det kan nästan upplevas som overkligt eller spännande i början. Sen kommer tristessen. Normaliseringen.

Inget ter sig med tiden lika farligt, trots larm från sjukvården och ständigt tickande dödstal. Mobildata visar hur svenskarnas rörelsemönster förändras. Nu tillåts vi visserligen resor motsvarande 1–2 timmar med bil. Men ingenting har egentligen ändrats. Direktiven består.
Vi måste stanna hemma vid minsta sjukdomssymtom. Vi får inte riskera att belasta sjukvården på orten vi rest till.

Tvätta händerna. Hålla distansen. Skydda äldre och riskgrupper. Undvika folksamlingar.
“Tänk inte veckor, tänk månader”, sa statsminister Stefan Löfven på en pressträff i april. “Faran är långt ifrån över.”
Det mest lovande R-talet får det land som är bäst på uthållighet.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.