Kyrkan ser att folk far illa av politiken
Den 17 september är det kyrkoval i Sverige. Sex miljoner medlemmar kan då välja allt från det lokala kyrkorådet till kyrkomötet, motsvarigheten till riksdagen.
- Så länge det finns människor som dör för att de försvarar rösträtten ska man ta vara på sin. Det är en möjlighet att påverka kyrkans arbete som anförtros varje medlem, säger ärkebiskop Antje Jackelén när vi träffar henne på kyrkokansliet i Uppsala.
Antje Jackelén valdes till ärkebiskop 2013 och fick över 50 procent av rösterna redan i den första valomgången. Sedan dess har hon satt avtryck både i samhällsdebatten och i kyrkans liv.
- Kyrkovalet äger inte rum i ett vakuum. Jag brukar prata om fyra farliga "P" som präglar samhället just nu: polarisering, populism, protektionism och post-truth, säger hon.
En väv som brustit
Till stor del handlar det om en samhällsväv, en tillit mellan människor som brustit.
Hur lagar man det?
- Vi har människor i kyrkan från alla olika politiska grupperingar som ändå kan fira gudstjänst ihop. Det för människor samman, säger hon.
En annan viktig del är kyrkans sociala arbete. Förra året träffade den så kallade "diakonin", kyrkans sociala arbete, människor vid 775 000 tillfällen. Man gjorde över 100 000 hembesök och nästan lika många på sjukhus.
För två år sedan, under "flyktingkrisen", klarade inte myndigheterna att ta emot alla som kom. Då klev civilsamhället fram. Folkrörelser som ABF, Röda korset och Rädda barnen - och Svenska kyrkan med sina nästan 1400 församlingar över hela landet.
Tak över huvudet
- Över 80 procent av församlingarna var engagerade i mottagandet. Det handlade om allt från språkkaféer, till att bokstavligen ordna tak över huvudet. Väldigt många nya frivilliga slöt upp, säger Antje Jackelén.
För en dryg vecka sedan blev flera papperslösa familjer bortförda av polis från Svenska kyrkans familjeläger i Kågeröd i norra Skåne.
Det har väckt debatt. Även om det inte står något i lagboken brukar kyrkan vara fredad. Men det spelade ingen roll.
"Det är viktigare att Svenska kyrkan respekterar att svensk lag åtföljs och efterlevs." skrev Sveriges största poliskonto på Twitter.
När de fick kritik blev det hånfulla svaret: "Varför ska vi läsa Bibeln? Ska biskopen då å sin sida läsa lagboken menar du?"
Människosyn
Antje Jackelén tycker att resonemanget är förenklat.
- Det gemensamma förhållningssättet borde vara: hur kan vi undvika att barn traumatiseras? säger hon.
Våra normer och lagar har rötter i kristna värderingar och människosyn. Var och en har ett personligt ansvar för vad den gör.
- Självklart står inte Svenska kyrkan över lagen. Polisen ska utföra sitt arbete men jag menar att vi behöver fredade zoner. Annars vore vi ett samhälle på väg in i barbariet, säger hon.
Kyrkans verksamhet behöver vara ett tryggt rum, människor måste kunna känna tillit. Det är viktigt även för övriga samhället. Dessutom: utan civilsamhället skulle staten inte klara sina åtaganden.
När allt annat sviker
Svenska Kyrkan bedriver socialt arbete över hela landet - ofta den sista utposten när allt annat sviker.
- Det är våra diakoner som först märker när samhället ändras, för då kommer nya grupper. Som när människor utförsäkrades för några år sedan. Då vände sig människor till kyrkan, säger Antje Jackelén.
Hon har själv upplevt hur samhället hårdnat sedan hon prästvigdes 1980.
- När jag var präst i Tyresö på 80-talet fanns ett starkt socialt skyddsnät. Diakonerna pratade mest med utslagna, personer på någon bänk i centrum. Idag är det många andra som söker sig till oss för hjälp, till exempel ensamstående föräldrar, säger Antje Jackelén.
Har fått kritik
Sedan 80-talet har Sverige förändrats på många sätt, inte minst genom invandringen. Antje Jackelén har under många år arbetat med att stärka dialogen med andra trossamfund, kristna, judar, muslimer.
Hon ser tron som en bro, inte en mur, mot omvärlden. Hon vill ha dialog - inte konflikt.
För detta har hon fått kritik, inte minst från den extrema högern som vill använda kyrkan i sitt kulturkrig mot Islam.
- Jag är i gott sällskap, Jesus blev ofta kritiserad för vilka han umgicks med, säger Antje Jackelén.
LEDARE: SD vill få makt i svenska