Mejla

Lotta Ilona Häyrynen

Självmorden kan bli coronans andra våg

Allt pekar på att den psykiska ohälsan exploderar

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Psykisk ohälsa ökar i coronakrisens spår varnar både Folkhälsomyndigheten och WHO.
Foto: Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
Psykisk ohälsa ökar i coronakrisens spår varnar både Folkhälsomyndigheten och WHO.

Coronavåren gick till slut över till en coronasommar och nu står vi plötsligt inför en coronahöst.

Pandemin är inte över och vardagslivet fortsätter att stå på paus. Anders Tegnell uppmanar oss att fortsätta jobba hemifrån, fortsätta hålla nere våra sociala kontakter och hålla distansen när vi väl träffas. När de så kallat äldre-äldre kan sluta isolera sig är fortfarande oklart. 2020 ser på många sätt ut att bli ett förlorat år och ju längre krisen pågår desto fler riskerar att dö av mer än bara coronaviruset.

Med arbetslöshet och sämre ekonomi ökar också risken för självmordstankar och missbruk.

Organisationer som arbetar mot psykisk ohälsa slog larm tidigt. Glömmer Folkhälsomyndigheten och regeringen dessa riskgrupper genom smittobekämpningen kan självmorden öka radikalt. Isoleringen, särskilt för äldre, är farlig i sig. Med arbetslöshet och sämre ekonomi ökar också risken för självmordstankar och missbruk. På allt detta ligger minskade möjligheter att få vård och stöd.

 
Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) larmar nu om att vi redan se tecken på att just detta sker. Enligt RSMHs lokalföreningar har rädslan för coronaviruset fått många att bryta kontakten med sina psykiatriker. Det innebär alltså att en växande del av den grupp människor som behöver vården som mest får den i mindre utsträckning.

Folkhälsomyndigheten, som gått igenom 14 internationella studier, bekräftar bilden. Psykisk ohälsa ökar, men exakt hur läget ser ut i Sverige vet man inte än.
I USA presenterade den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC nyligen skämmande siffror. I en intervjustudie med 5000 personer uppgav en fjärdedel av intervjuade unga vuxna att de övervägt självmord som en direkt konsekvens av pandemin. 30 procent hade upplevt symptom på depression eller ångest. Fler än var tionde uppgav att de börjat använda alkohol eller narkotikaklassade preparat för att hantera sitt mående.

 
Tack vare starkare offentliga skyddsnät ska Sverige inte räkna med att drabbas av lika svarta siffror som USA, men all tillgänglig data pekar i samma riktning. Pandemins konsekvenser på den psykiska hälsan måste tas på allvar. Även WHO understryker hur världens länder behöver förstå självmordsrisken i pandemins spår, samt hur sådana effekter kommer vara längre och sannolikt nå sin peak efter att själva pandemin ebbat ut.

I Sverige talas det allt mer om en vårdskuld. Det handlar om all den planerade vård som skjutits upp på grund av ett sjukvårdssystem som behövt lägga alla sina resurser på coronapatienterna. Här får samhället inte glömma den psykiska ohälsan. Det finns vissa operationer som kan skjutas upp utan risk för patientens liv och hälsa. Samma sak gäller inte för uppskjuten psykiatrisk vård och brutna kontakter.

Av: Lotta Ilona Häyrynen

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.