De försöker leva som rika men hamnar i skuldfällan
Bakfylla av svensk köpfest
Uppdaterad 2022-05-03 | Publicerad 2022-02-22
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är köpfest i Sverige. Bostadspriserna pressas upp av en ökad efterfrågan och slår nya rekord varje år. Det handlar inte ens bara om bostäder i Sverige. De svenska bostadsköpen har slagit ett nytt rekord i Spanien.
Under pandemin verkade vi också vilja unna oss något extra i konsumtionsväg. Därför gick försäljningen av champagne upp till rekordnivåer, och efterfrågan på lyxbilar ökade. Men var kommer pengarna ifrån?
Det beror på vem du är. Medan man kan argumentera för att champagnen i princip blivit folklig nu, så har knappast lyxbilar för upp till fyra miljoner kronor blivit det. Och när det gäller bostadslånen är det många som blir skuldsatta för att de måste, inte för att de vill. Hade tillgången på hyresrätter varit större hade priserna inte skenat. Men har svenskar generellt fått det lite bättre?
Räntan tickar på
En del har fått det riktigt bra. I Sverige drar de superrika ifrån, och skillnaden mellan fattig och rik ökar snabbare här än i något annat OECD-land. Svenskars förmögenheter är rekordstora, men det gäller bara en liten klick. Men vad innebär det för alla andra?
Medan nya försäljningsrekord av lyxprodukter slås, ökar även svenskars skulder. Den största skuldökningen bestod av nytagna lån. Finansinspektionen varnar för lånefesten, och SCBs siffror visar samma sak: vi har aldrig varit så belånade som nu.
Många shoppar alltså för pengar de inte har, och kronofogden larmar om rekordstora skulder som inte betalas, utan där räntan bara tickar på. Störst risk är det för unga att hamna i skuldfällan.
Hamnar hos Kronofogden
Medan de stora skulderna handlar om bostadslån, ligger konsumtionen bakom många andra skulder. Kreditbolag poppar upp och erbjuder lån utan säkerhet. Då kan människor fortsätta konsumera. Och för unga som hamnar hos Kronofogden handlar det just om konsumtionslån och e-handel på avbetalning.
Det kan vara lätt att skuldbelägga enskilda individer. Varför spendera pengar du inte har på en ful liten väska eller en skränig speldator?
Dels för att det faktiskt är möjligt att klicka hem nya saker utan att behöva betala direkt. Dels för att normerna kring konsumtion har förändrats. De superrika kanske inte är i majoritet, men de får sätta standarden kring vad som är eftersträvansvärt. Men det är inte dem som hamnar i den skuldbelagda skuldfällan.
Du kan chatta med Zina Al-Dewany klockan 09:00, eller skicka in frågor och inspel redan nu.
Denna chatt är stängd.
- Zina Al-Dewany22 feb 2022
Nu är det dags att avsluta chatten. Kul att så många engagerade sig.
- 22 feb 2022
Hej!
Det märkliga här är att ministrarna & FI alltid klagar på de "riktiga" bankernas höga lån och uppmanar till förhandlingar.
Däremot gör de INGENTING åt "Klarna-gänget" som har som affärsidé att folk skall missa betalningarna (då de tjänar mest).
Att det är så här beror på att de styrande tycker att vi skall "öka konkurrensen i banksektorn", vilket gör att skojarna får göra som de vill....
RuneHej Rune, jag håller med om att det är alldeles för oreglerat där.
Zina Al-Dewany - 22 feb 2022
Hej Zina, det hade ju varit klädsamt om du även poängterade att Sverige fortfarande är ett relativt jämlikt land, det är bara att titta på ginikoefficienten exempelvis. Att som nu bara slänga ut sig att skillnaden mellan fattig och rik ökar snabbare här än i något annat OECD-land säger ju inte mycket speciellt då OECD under 90-talet samt 00-talet påtalade att utbildning ej lönande sig i Sverige, att det var för liten skillnad mellan enklare jobb och leva på bidrag, att vi hade problem med lönekompression helt enkelt.
AnnaHej Anna, så du anser inte att det är ett problem att ojämlikheten ökar snabbt i Sverige? Men det handlar ju också om hur man ser på människor.
Det finns ingen naturlag som säger att vi behöver mer ojämlikhet för att en del ska känna att deras utbildning "lönat" sig på bekostnad av att andra blir fattigare.
Zina Al-Dewany - 22 feb 2022
Vad är det du vill ha sagt? Normalt sett brukar ni ju på ledarplats föreslå en lösning. Jag håller sällan - eller aldrig - med om den lösning som föreslås på denna ledarsida eftersom den allt som oftast är att öka andelen av min lön som ska konfiskeras av det allmänna (förlåt, jag ska ges möjlighet att bidra mer). Men vad föreslår du idag, att de rika ska konsumera mindre i solidaritet med de som inte kan?
Som du skriver så är det ju grundläggande matematik, har jag inte 3000 till en väska idag så har jag det antagligen inte imorgon heller. Med andra ord avstå inköpet.
JohanHej Johan, många åsikter om text du ändå vill att jag ska förklara för dig?
Problemet är att vi kan konsumera så mycket över våra tillgångar, och att det snarare handlar om att upprätthålla en livsstil som de flesta inte har råd med.
Zina Al-Dewany - 22 feb 2022
Jag håller helt med. Det behövs MYCKET MYCKET mer undervisning i privatekonomi i skolorna. Sparande, lån, räntor, kapitalinsats, vikten att äga sin bostad, investeringar/fonder, pension, avtal. Inte en lektion! Utan hela kurser! Varje läsår! Också för jämlikheten.
Sen blir man ju lite orolig när även politiker börjar tala om samma sak, att ta bort överskottsmålet… hjälp!
JohanHej Johan, jag tror det är viktigt att skilja mellan människors privatekonomi och statens. I Sverige behövs just nu investeringar välfärden. Men för de enskilda individerna tror jag, förutom mer undervisning, fler regleringar.
Zina Al-Dewany