Löfven hoppas att han ser rätt oro

Statsminister Stefan Löfven talade i Stockholm i går.

“Tillsammans för trygghet” var parollen när Stefan Löfven i går första maj-talade på Norra Bantorget i Stockholm. Med sig hade han ett löfte om pensionerna ska höjas med 600 kronor i månaden för “vanligt folk” och ett löfte om att återuppbygga det starka samhälle som Gustav Möller, mångårig socialdemokratisk socialminister, talade om. Samhället ska åter bli så starkt att människor slipper vara svaga.

En ny betydelse

Trygghet, ja. Det är en glosa som socialdemokrater ofta återkommer till. Hela fem gånger förekommer det i Olof Palmes klassiska anförande om varför han var demokratisk socialist. Socialdemokraternas valmanifest 2002 hette ”Tillsammans för trygghet och utveckling” och när partiet samlades till kongress förra året var det under parollen ”Trygghet i en ny tid”.

Men trots gårdagens löfte om förbättringar för pensionärerna har vi sett hur ordets betydelse förändrats, från generösa socialförsäkringar och en väl fungerande sjukvård till fler poliser och skärpta straff. När Socialdemokraterna i vintras lade fram sin valstrategi pekades lag och ordning och snabbare integration ut som huvudfrågor och partiet sa att man sett och förstått vad väljarna vill ha.

Så när Stefan Löfven i går talade om vilken otrygghet hans parti ska bekämpa så nämnde han först krossade lägenhetsfönster och blodfläckar i tunnelbanan. Sådana prioriteringar har väl knappt någon S-ledare gjort i ett första maj-tal tidigare.

Samtidigt vet vi ju att våld, skjutningar och stenkastning oftast sker i bostadsområden där lågavlönade, arbetslösa och lågutbildade bor. Här är det lätt att rekrytera till kriminalitet och här förlorar föräldrar oftare sina barn till organiserad brottslighet. Det är här unga män skjuts ihjäl i blodiga uppgörelser.

Det är en klassfråga

I lokala mätningar är det också i miljonprogramsområden och arbetarklasstadsdelar människors känsla av otrygghet är som störst. Den otrygghet Löfven talar om är på så vis en helt konkret klassfråga.

Är det fel prioriteringar då? Opinionsmätningarna tycks föreslå det, men kanske hade det gått ännu sämre för S utan det här fokuset.

När årets SOM-mätning från Göteborgs universitet presenterades i förra veckan visade det sig att det svenska folket är mest oroade för förändringar i jordens klimat och miljöförstöringar. Sedan följer terrorism, ökad antibiotikaresistens och utrotning av växt- och djurliv.

Det är inga små frågor. Det är frågor som ett starkt samhälle skulle kunna ta sig an.

Men det är – vid sidan av terrorismen – inget som svensk politik bryr sig om i dag.


Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.