Givetvis måste de rikaste bidra mer till försvaret
Beredskapsskatt är redig patriotism
USA går inte längre att lita på. Från Vita huset har Donald Trump börjat upprepa Vladimir Putins lögner. Hur Natosamarbetet kommer utveckla sig framöver är osäkert, minst sagt.
En enorm europeisk försvarsupprustning väntar. I Sverige finns det bred politisk enighet kring behovet. Men hur de ökade utgifterna ska betalas ser däremot ut att bli en konfliktfråga.
En beredskapsskatt skulle innebära att samhällets toppskikt får bidra med lite mer till vår kollektiva säkerhet. Det borde vara en självklarhet. Men Tidöhögern stretar emot.
– Vi kan ju inte finansiera försvaret med höjda skatter, sa en stött Gulan Avci (L) när partierna bjöds in att diskutera säkerhetsläget i SVT Agenda.
Nähä, var ska pengarna komma ifrån då?
Dagens Nyheters ledarsida föreslog i veckan att kostnaderna täcks av bland annat ökat högkostnadsskydd på läkemedel, höjd maxtaxa i förskolan och sämre villkor inom äldreomsorgen.
Är det alltså barnfamiljer, sjuka och pensionärer som ska bära försvarsutgifterna?
Välfärden går redan på knäna – och även den är viktig för vår beredskap. Att till exempel spara in på sjukvård är såklart en usel idé.
Varför ska de rika männen på toppen av samhällspyramiden skyddas? De måste ta större ansvar nu.
Under lång tid har lägre skatter varit högerns främsta prioritet. Fredrik Reinfeldt pröjsade för sina skattesänkningar med försvarsnedskärningar. Ni kanske minns att dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg (M) avgick av just den anledningen?
Nu behöver finansminister Elisabeth Svantesson (M) göra om och göra rätt. Givetvis kan vi införa beredskapsskatt för dem med störst inkomster och förmögenheter. Den lägst hängande frukten är kapitalskatter.
De miljardärer och miljonärer som skulle ha mage att forsla sina tillgångar ur landet får vi stämpla som icke-patrioter av värsta sort.
Om skatten riktas specifikt mot högt taxerade fastighetsobjekt kommer de dessutom inte undan. Byggnader går inte att flytta. En sådan lösning har föreslagits av högerekonomen Lars Calmfors. Idén är alltså knappast något radikalt vänsterinfall.
Det som främst hindrar ekonomisk tillväxt i Sverige är inte skattenivåer, som exempelvis Svenska Dagbladets ledarsida försöker hävda. Vi lider av en stor investeringsskuld. Staten måste få nya budgetregler som gör det möjligt att låna till järnvägar, vägar, elnät, energiproduktion och bostäder. Det skulle också frigöra utrymme till rustat försvar här och nu.
Vi har idag en exceptionellt låg statsskuld. Väl avvägda lån kommer inte äventyra de offentliga finanserna. Investeringarna skulle kunna sätta fart på ekonomin och betalar då igen sig för staten när kakan växer – förutsatt att vi inte pressar ner skattenivån ytterligare såklart.
Sluta strama åt i onödan. Börja investera. Inför en beredskapsskatt på kapitalinkomster. Nu får det vara färdigtramsat. Säkerhet och välfärd kommer inte gratis.