Noll strejkdagar i Sverige förra året

Förra året genomfördes inte en enda stor strejk i Sverige. I år kan det bli lite annorlunda, men konflikter är fortfarande ovanliga.

Statens Medlingsinstitut ger varje år ut en gedigen rapport om löner och avtal. För den som är intresserad av hur den svenska arbetsmarknaden fungerar i verkligheten är den en guldgruva.

Rapporten är så långt från Jan Björklund man kan komma när det handlar om arbetsmarknaden.

I år handlar några sidor om konflikter, lockouter och strejker. Det finns inte så mycket att skriva om.

Inte en förlorad dag

På hela den svenska arbetsmarknaden gick under hela 2015 inte en enda arbetsdag förlorad i konflikter om centrala avtal.

Lokala strejker förekom dock. På ett bageri strejkade en anställd en vecka, på ett livsmedelsföretag strejkade två anställda i en månad.

Allt som allt gick 67 arbetsdagar förlorade i konflikter mellan arbetsgivare och LO-förbund. Till det kanske 100 dagar i fribrytarna SAC:s konflikter och omkring 70 dagar i vilda strejker.

Lite mer än 200 strejkdagar, i ett helt land. Det är inte en arbetsmarknad präglad av strid och konflikt.

Invändningen från de som ändå vill begränsa strejkrätten är uppenbar. 2015 är inget typiskt år. Bara 40 nationella kollektivavtal slöts. I år ska fack och arbetsgivare förhandla om nästan 500 avtal, och vissa förbund har redan hissat konfliktfanan.

Vänta bara

Vänta bara, suckas det från Svenskt Näringsliv på Storgatan där man dessutom brukar hävda att redan hotet om konflikt är så skrämmande att arbetsgivarna blir helt paralyserade.

Sanningen är förstås att strejker är ovanliga i Sverige också stora avtalsår men Medlingsinstitutet får nog lite fler strejker att redovisa om ett år. Det påverkar faktiskt inte bilden av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Den handlar om avtal som respekteras och som stadgar fredsplikt, men också om rätten att ytterst kunna använda strejken för att få ett avtal värt att respektera.

Det ena fungerar inte utan det andra. Utan riktiga förhandlingar - och sådana förutsätter påtryckningsmedel - är det svårt att förstå hur fredsplikten skulle fungera.

I själva verket är det kraven på begränsningar av konflikträtten som hotar arbetsfreden i Sverige.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.