Svenska pensioner eldar på fossiljättar

Klimatavtrycket måste granskas

Svenska AP-fonder har investerat i Sasol i Sydafrika, som släpper ut mer växthusgaser än hela Sverige.

Svenska pensionssparare finansierar fossiljättar, bolag vars produktion får förödande konsekvenser för både miljö och människoliv. Genom Första till Fjärde AP-fonderna har svenskarna investerat miljardbelopp i 89 av världens 200 största fossilbolag, visar en granskning bekostad av Naturskyddsföreningen.

Några exempel: över tre miljarder kronor investerade i Chevron, Lukoil, ENI och Shell. Bolag som genom världens största olje- och gasfält de facto förgiftar invånarna i byn Berezovka i Kazakstan. Nästan varannan invånare hade kroniska hälsoproblem kopplat till utsläpp från fältet, enligt en studie från 2003.

2014 orsakade utsläppen massförgiftning i byn, bland annat kollapsade 25 barn i en skola. Flera av barnen har av utländska läkare diagnostiserats med bestående hjärnskador, visar granskningen.

Vidare till sydafrikanska Sasol, vars kolkraftanläggning i Secunda ensam släpper ut mer växthusgaser än hela Sverige. Undersökningar visar att tusentals har dött som ett resultat av Sasols utsläpp. Investeringar från Första och Andra AP-fonderna? 60 miljoner kronor.
Det är förfärande läsning, och en fullkomlig skandal.

Nu när Svt så effektivt granskat Thunberg, finns en del annat att ta er an.

Men en annan fråga skaver: varför bekostas den viktiga granskningen av Naturskyddsföreningen? Varför inte av Svt, med de ekonomiska muskler vi skattebetalare förser dem med?

Och i en pågående klimatkris, varför lägger Svt:s klimatkorrespondent så mycket tid på att avfärda aktivisten Greta Thunbergs budskap som “vänsterpopulism”? Trots genomslaget bland världens unga – på ett år! – beskrivs Thunbergs retorik som ett hinder för att nå fler.

På tisdagen påminde Thunberg ännu en gång om den krympande kolbudgeten, från scenen för World economic forum i Davos. Nu när Svt så effektivt granskat Thunberg, finns en del annat att ta er an:
Som varför svenska ledare hänvisar till det prydliga klimatavtrycket innanför landets gränser, när svenska företag, investeringar och konsumenter ger upphov till stora utsläpp ute i världen. Granska!
Som att vi bäddas in under ett lugnande täcke av “klimatkompensation”, av allt från livsmedels- och flygbolag till shoppingsajter. Men hur effektiv är “kompensationen”? DN:s Lisa Röstlund har avtäckt bland annat flygbolagens gröntvättning, men mycket återstår. Granska!
Som hur väl förberett Sverige är i den pågående klimatkrisen. Förödande skogsbränder i perioder av torka, havsnivåhöjningar, mer kraftfulla stormar som kan drabba eltillförsel och stänga av räls och vägar. Är Sverige redo för vad uppvärmningen kan innebära? Granska!
Just nu pågår stormöte inom Regional kustsamverkan i Skåne och Halland. Vattnet äter sig allt snabbare in på kusterna i södra Sverige, och för den skånska kusten är problemen med krympande stränder redan påtagliga. Ystad har länge slitit med frågan. När SMHI lyft liknande klimatscenarier har Sverigedemokraterna avfärdat det som propaganda, och velat kapa anslagen. Hur påverkar alla partiers budgetar Sveriges klimatarbete? Granska!
Att Aftonbladet först nu har en klimatreporter är för övrigt också pinsamt. Frågan är avgörande för kommande generationer. Fossiljättarna lägger årligen miljontals dollar på att motarbeta effektiv klimatpolitik. Utsläppen ökar. Det är en kris som måste rapporteras.

Granska!