"Många akademiker borde bli arbetare"

LO:s chefsekonom: Att söka jobb äter upp en inifrån

Susanna Kierkegaard

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2024-12-30

helskärm

Åtta små cypresser står i givakt längs LO-borgens framsida. Tillsammans med adventsljusstakarna i fönstren ska de väl inge julkänsla när jag besöker Norra Bantorget i mitten av december. Men de får dra ett tungt lass, ännu har de ingen snö till hjälp.

Torbjörn Hållö har kunnat stoltsera med titeln chefsekonom på LO ett par månader nu. Under tiden i rollen har arbetslösheten ökat till 8,5 procent. Nästan en halv miljon människor i Sverige är arbetslösa.

Hur blev det så här?

– Det är ingen slump att arbetslösheten har gått ner i euroområdet och upp i Sverige. Det är en konsekvens av den ekonomiska politiken, säger Hållö.

Han rycker åt sig en rapport som tursamt nog råkar ligga kvarglömd på bordet och bläddrar raskt tills han hittat rätt graf. Två linjer visar arbetslöshetens utveckling i Sverige respektive den i euroområdet. När den planat ut i Europa har den fortsatt skjuta i höjden här hemma.

– Det kokar ner till att Riksbanken har valt att ha samma ränta som Europeiska centralbanken, ECB. Men den är alldeles för hög för Sverige. Vi har högre belånade hushåll och mer rörliga boräntor, säger Hållö.

Regeringen har dessutom varit för passiva. I stället för att hjälpa hushållen och därmed stärka köpkraften har man satsat på skattesänkningar för de som behöver dem minst.

– Sverige sticker ut genom att politiken gjort väldigt lite åt den ekonomiska krisen. Flera länder i Europa gick in med massiva stöd till hushållen för att undvika elprischocker. De hade också en tidig diskussion om att företag rullade över priserna på konsumenterna, och politikerna markerade tydligt emot detta. Det tog ganska lång tid innan de vågade fräsa ifrån här i Sverige.

Han beskriver det som en dominoeffekt. Den stoppade gasimporten från Ryssland i kombination med problem med energiproduktionen ledde till högre elpriser. Då steg priserna för transporter, sen blev allt dyrare för jordbrukarna, och så steg matpriserna.

helskärm

Inflationen berodde alltså aldrig på att svenskarna hade för mycket pengar, betonar Hållö. Allt detta i kombination med höga räntor gjorde att svenskarna fick det extremt tufft ekonomiskt. Inte konstigt att ekonomin stannade av och folk blev uppsagda.

Nu kämpar hundratusentals människor för att få jobb igen. När Aftonbladets ledarsida efterfrågat vittnesmål från drabbade läsare har de strömmat in.

Många av dem efterfrågar en mer handlingskraftig arbetsförmedling. De upplever att de mest får sitta på meningslösa kurser med Rusta och matcha, får verklighetsfrånvända jobbtips och ses som dumma och misslyckade. I stället skulle man vilja ha hjälp med förmedling av kontakter och konkret hopparning med arbetsgivare. Går det?

– Det är så man vill att det ska fungera, och så det var en gång i tiden. Nu har arbetsförmedlingen blivit något annat.

Hållö tycker att Arbetsförmedlingen har fått för stort ansvar för att hjälpa nyanlända som står orealistiskt långt ifrån arbetsmarknaden. Det har gjort uppdraget komplext och svårt.

– Arbetsmarknadspolitiken är ett sorgebarn. Den har varit i händerna på personer med stor lust att experimentera. Och som har starka ideologiska idéer om hur saker borde vara.

Många av våra läsare är också oroliga inför förändringarna i a-kassan nästa år, med en snabbare nedtrappning av ersättningen. Vad tänker du om det?

– Det är lite pikant i och med att Sverigedemokraterna påstod sig vara a-kassans beskyddare. Jag tycker att de har kommit undan det sveket lite lätt, säger Hållö.

A-kassan höjs inte automatiskt i takt med löneutvecklingen, till skillnad från till exempel sjukförsäkring och brytpunkten för inkomstskatt. I praktiken betyder det att den sjunker i reella termer – när inflationen är hög räcker a-kassan till mindre och mindre.

Men att införa en sådan uppräkning finns inte på den politiska kartan idag.

– Jag tror inte att det är en så attraktiv fråga. Politiker verkar inte uppfatta arbetslösa som en stark grupp. Man ser dem i stället som några man behöver sätta åt, säger Hållö.

En av våra läsare berättade att han sökt 400 jobb och fått komma på tre intervjuer. Hur kan samhället hjälpa honom?

Torbjörn Hållö blir tyst ett ögonblick.

– Jag har väldigt stor respekt för att man orkar fortsätta söka jobb i den sitsen. Man kan bara föreställa sig hur det måste äta upp en inifrån att få så svag respons.

Det går inte att ge något råd som fungerar för alla, men Hållö framhåller vikten av yrkesprogram och arbetsmarknadsutbildningar. Kanske kan man skaffa ett yrkescertifikat inom något där det finns en efterfrågan på folk. Fråga arbetsförmedlaren vilka utbildningar de kan erbjuda, rekommenderar han.

Hållö framhåller vikten av yrkesutbildningar gång på gång under samtalet. Det är en viktig del av lösningen på arbetslöshetskrisen.

– Vi har haft en strukturellt hög arbetslöshet som handlar om att det kommit hit många med kort utbildning som inte matchar det arbetsgivarna efterfrågar. Det börjar se bättre ut, men utrikesfödda med kort utbildning är fortfarande en utsatt grupp.

Hållö nämner de nya etableringsjobben som ett positivt initiativ. Fack och arbetsgivare ordnar tillsammans så att långtidsarbetslösa personer med flyktingbakgrund får lära sig ett nytt yrke ute på en arbetsplats.

Nu måste yrkesutbildningarna få ett uppsving i fler grupper.

– När Jan Björklund (L) var skolminister beskrev de yrkesprogrammen som något man går om man är lite bakom flötet. Om man inte orkar med skolan, då kan man bli snickare eller elektriker. Det är en fullständigt förödande retorik.

Det handlar inte bara om en nödlösning för att få bukt med arbetslösheten, utan en helt ny syn på vilka jobb som är viktiga.

– Vi kan inte bara tänka att arbetarna ska bli akademiker. Vi måste börja fundera på hur fler akademiker kan bli arbetare. Det finns ju en massa tjänstemannajobb som nu försvinner på grund av artificiell intelligens och digitalisering. Men arbetaryrken har verkligen framtiden för sig.

Här kan du läsa Aftonbladets läsares berättelser. Har du något att berätta, tips eller idéer på vad vi borde skriva om arbetslösheten? Mejla oss gärna.