Bussning av elever har för dåligt rykte

De vita skickade sina barn till andra skolor

Skolbuss.

År 1963 översvämmades lokalpolitikerna i New York City av brev. Alla handlade om samma sak – de kom från vita föräldrar som ville ha bättre integration i skolorna.

Brooklyns nya kommunala skola skulle byggas i ett fattigt område, där de flesta barnen var afroamerikaner eller puertoricaner. Men brevskrivarna ville ha den närmare det rika, vita området, för att barnen skulle integreras.

De vita föräldrarna fick som de ville. Men när skolan var klar fem år senare skickade inte en enda av dem sina egna barn dit.

Resultatet blev inte integration, det blev att fattiga barn fick längre till sin skola.

Trodde på idén

Berättelsen kommer från New York Times podcast ”Nice White Parents”. Skaparen Chana Joffe-Walt går igenom föräldrarnas brev, ringer upp dem och frågar vad som hände.

De flesta svarar samma sak: de trodde genuint på idén, men ville inte ”offra” sina egna barn i ett socialt experiment som riskerade att misslyckas.

Det hade kunnat vara Sverige 2022. Valrörelsen dominerades av segregation och problemen den skapar, men ingen är villig att vara en del av lösningen. Ingen vill skicka sin duktiga flicka till en skola där ungarna tuttar eld på papperskorgarna. ”Bussning av elever” har målats upp som föräldrars stora skräck.

”Feelgood integration”

I podden beskriver en mamma från ett utsatt område varför integration är viktigt för henne. Visst är det bra om barn från olika bakgrund blir vänner, det som i podden kallas ”feelgood integration”. Men det viktiga är ekonomiska resurser.

I skolorna i de fattiga områdena finns knappt fungerande toaletter, än mindre böcker eller tillräckligt med lärare. Det enda som förändrar det är att skeppa in ett gäng vita ungar. Med dem kommer resurserna och politikernas uppmärksamhet.

Bussning fungerar

Bussning behöver inte vara något negativt. På flera platser har det faktiskt varit lösningen. I Trollhättan stängde man den problemtyngda skolan i Kronogården och skickade eleverna med bussar till mer välfungerande skolor.

Den nya rapporten ”Marknadsskolan – en svensk modell” från S-studenter föreslås till exempel kvotering av elever från olika bakgrunder som en lösning. Det har provats i Danmark med goda resultat.

Exemplet från Brooklyn är ett av många som visar att det inte räcker med välvilliga föräldrar. En integrerad skola måste vara ett politiskt projekt. Och bussningen har fått oförtjänt dåligt rykte.