Ekström kommer äntligen till skott
Gymnasieskolan måste utbilda för livet
Alla problem i det svenska utbildningssystemet är inte liberalen Jan Björklunds fel. Men den tidigare utbildningsministern är ansvarig för ganska många. Det gäller till exempel nedvärderingen av gymnasiets yrkesförberedande program.
I åratal kunde Björklund fortsätta att prata om de yrkesförberedande programmen som andra klassens utbildningar för ungdomar som saknade talang för att studera. Och det stannade inte vid prat. Han gjorde dessutom många utbildningar till återvändsgränder för de studerande.
Lever med resultatet
Resultatet lever vi med idag. Det låga söktrycket till yrkesutbildningar är gammalt bekymmer. Efter Björklunds framfört är det värre än någonsin.
Alldeles för få unga väljer att utbilda sig till absolut nödvändiga yrken. Alla är eniga om att det saknas lastbildchaufförer, industriarbetare, byggnadsarbetare och fastighetsskötare. Det skulle behövas elektriker och undersköterskor.
Ändå är det för få ungdomar som söker utbildningar till precis dessa yrken. På många håll försvinner programmen dessutom. Att utbilda en verkstadsarbetare eller en maskinförare är dyrt. Ännu dyrare blir det om platserna inte fylls.
Kräver investeringar
Samma sak gäller vuxenutbildningen. Språk, samhällskunskap och matematik kan undervisas i vanliga lektionssalar. Yrkesutbildningar kräver investeringar och speciella yrkeslärare.
Men samhället fungerar inte ifall ingen kör transporterna, jobbar på fabrikerna eller sköter fastigheter. Det fungerar inte om det inte finns utbildad personal i hemtjänsten, restaurangköken eller på byggen.
Allt det där är samhällsviktiga - eller säger man samhällskritiska - arbeten där det råder brist på arbetskraft.
Sex års arbete
Politik tar ibland tid. Utbildningsminister Anna Ekström berättade idag att en av de första frågor hon lyfte när hon 2016 klev in på utbildningsdepartementet just var gymnasiets yrkesutbildningar. Det är snart sex år sedan.
I dag kunde hon äntligen presentera ett förslag.
I korthet går det ut på att kommuner och friskolor måste ta större hänsyn till arbetsmarknaden när de planerar sina utbildningar. Behovet av de utbildningar som erbjuds kommer att påverka tillstånden för friskolorna och kommunerna måste samverka.
Starka intressen
Politikens kvarnar mal alltid långsamt, men den här gången är säkert också en förklaring att dagens ordning har sina tillskyndare. Friskolorna vill alltid ha möjligheten att tjäna pengar på utbildningar som lockar, antingen de behövs eller inte. Och kommunalpolitiker runt om i landet vill behålla makten över sin skola.
Utbildningspolitik kan dock inte utformas för deras skull. Den måste bygga på att de studerande får en utbildning som lägger grunden för det fortsatta livet. Och att det finns människor som har kunskapen att göra samhällsviktiga arbetsuppgifter.
När det gäller gymnasiet och vuxenutbildningen är arbetsmarknadens parter eniga. Det behövs en förändring. Oppositionen i riksdagen borde skaka av sig arvet från Jan Björklund och se till att det händer.