När rättvisa inte får kosta ett öre

Räcker inte med skatter för att bygga Sverige starkt

På onsdag ska finansminister Magdalena Andersson presentera statsbudgeten.

Vem håller hårdast i tyglarna?

Det har kommit att bli den viktigaste frågan i svensk ekonomisk-politisk debatt. Varför? Jo, sedan 1990-talets krisår har vi ett finanspolitiskt ramverk för att strama åt statens utgifter.

Ramverket består bland annat av ett överskottsmål för statens finanser och ett utgiftstak för statsbudgeten.

Alla partier står bakom att alla utgifter måste anpassas efter inkomsterna, men något golv för statens intäkter finns inte. Det är fritt fram att sänka skatter – så länge man samtidigt anpassar övriga utgifter.

Som en liten illustration så får den jämlikhetskommission som den rödgröna regeringen tillsatte innan valet i fjol bara föreslå reformer som inte kostar något.

Klimatomställning kostar

Den som är mest återhållsam och inte öppnar plånboken är mest seriös. Trots att vi har stora behov av bostäder, vägar och järnvägar. Trots att det behövs byggas skolor, förskolor och sjuhus. Trots att det behöver göras stora insatser för att klara klimatomställningen.

Några storsatsningar av den typen kommer sannolikt inte finnas i den budget finansminister Magdalena Andersson presenterar på onsdag.

Hon vill ju hålla hårt i tyglarna.

Det där bryr sig inte Reformisterna om. När den socialdemokratiska föreningen – som grundats av bland andra den här sidans krönikör Daniel Suhonen – i går presenterade sin skuggbudget var temat ”Vi har råd!”.

Under ledning av docent Markus Kallifatides lanserade föreningen sina förslag: kraftigt höjda pensioner, stora statliga bidrag till kommuner och landsting och en omfattande satsning för att nå klimatmålen. Det ska finansieras av enhetlig fastighetsskatt, en ny förmögenhetsskatt och avskaffat sjätte jobbskatteavdrag.

Men inte bara. Reformisternas utspel bygger på att det finanspolitiska ramverket görs om så att politiker hädanefter ska slippa göra prioriteringar mellan välfärden och investeringar. Man ska helt enkelt kunna låna pengar för att göra nödvändiga satsningar.

Räcker inte med höjda skatter

Det sätter fokus på en viktig fråga: räcker det verkligen med höjda skatter för att restaurera välfärden och bygga bostäder och järnväg?

Svaret är nej. Vi vill ett jämlikt samhälle där vi förmår möta klimathotet har vi inte råd att strunta i att använda de verktyg staten har vid sidan av skatterna. När de vägar vi åker på och de hus vi bor i byggdes var allt viktigt, offentlig och privat skuldsättning, finans- och penningpolitik. Det kan inte vara omöjligt i dag.

Dagens budgetregler ställdes upp i en tid när politiken hade misslyckats med att ta ansvar.

Dagens ansvarsmisslyckande handlar om att politikerna under årtionden inte velat finansiera välfärd och samhällsinvesteringar.


Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.