Barnen måste få vara viktigare än blodsband
Barnombudsmannen kräver lagändring
Man väljer inte sina biologiska föräldrar.
Barn väljer inte att födas av grava missbrukare, av våldsverkare, av kriminella, av de med så svår psykisk sjukdom att de inte kan ta hand om ett barn. Barn är försvarslösa. Barns enda säkerhetsnät är samhället, omvärlden, som kan slå larm och fånga upp missförhållanden. Myndigheter som kan utreda och tvångsomhänderta. 23 000 barn i Sverige bor i familjehem.
Och barns anknytning har inte ett dugg med blodsband att göra. Barn tyr sig till den som älskar, kramar, torkar näsan, plåstrar om blessyrer och läser godnattsagor. Att plötsligt slitas bort från den trygga famnen är ett fasansfullt trauma, särskilt när den famnen är den enda de minns.
Fallet med Lilla hjärtat, flickan som rycktes upp från ett tryggt familjehem där hon bott sedan hon var bebis och tvingades till sina biologiska “föräldrar”, har skakat om Sverige, efter ett avslöjande av DN:s Josefin Sköld. Flickan återvände till biologiska “föräldrar” med en lång historik av hot, våld, missbruksproblem och psykisk ohälsa. Lilla hjärtat fick aldrig fylla fyra år. Den biologiska “mamman” är skyldig till flickans död, slog Norrköpings tingsrätt fast efter rättegången.
17 000 namnunderskrifter samlades in
Detaljerna om flickans misär i slutet blir ännu värre när de ställs mot hennes trygga tillvaro före förflyttningen. I polisutredningen finns noteringar från BVC-besök med fostermamman Melinda Jacobs:
”Tösen mår fint. Ler och verkar knyta an fint!”.
”Harmonisk flicka som verkar väldigt välmående!”
”Så glad och nöjd liten tös! God tillväxt!”
Hennes liv borde ha fortsatt precis så.
DN avslöjade ytterligare ett fall, där en pojke placerades i ett familjehem som bebis, och skulle tvingas hem till den biologiska “pappan” vid 3,5 års ålder, trots alarmerande uppgifter om misshandel och otrygghet. Det väckte ursinne. 17 000 namnunderskrifter samlades in i ett upprop med krav på att kommunen ska upphäva beslutet.
Barns beskrivning av tillvaron tappas ofta bort på vägen när socialtjänsten utreder vad som är bäst för barnen, visar en forskningsstudie från Uppsala universitet.
Och även äldre barn blir uppryckta med rötterna.
Rycktes upp efter 13 år
Svt rapporterar nu om Sofie, 13, som direkt från BB fick ett nytt hem, eftersom de biologiska föräldrarna inte bedömdes kunna ta hand om henne. Där tillbringade hon 13 år. I februari plockades hon plötsligt upp i skolan och placerades i ett nytt familjehem. Hon fick inte ens säga hejdå till sin familj. Anledningen: en kille i familjehemmets närhet utreddes för sexuella övergrepp, vilket väckte oro hos socialtjänsten. Med all rätt.
Men Sofie själv säger att inget hänt henne, polisutredningen lades ner och killen ifråga flyttade. Trots det får inte Sofie komma hem till dem hon kallar mamma och pappa, Minna och Jocke.
“Vill inte vara här, vill typ dö”, lyder ett av hennes meddelanden.
Eftersom Sofie varit hos dem ända sedan hon var bebis borde socialen efter tre år ha utrett om fosterföräldrarna kunde bli hennes vårdnadshavare. Men det gjordes inte, och därför kan Sofie inte kräva att få prata med sin familj.
Resultatet är en förtvivlad flicka som agerat ut, haft svårt att sova, inte velat äta. Som förflyttats vidare till ett HVB-hem.
Och nu kräver Barnombudsmannen, BO, att lagen ändras.
“Barnkonventionen säger att du har rätt till föräldrar, det står inte biologiska föräldrar”, säger Elisabeth Dahlin till Svt.
Efter avslöjandet om Lilla hjärtat har en utredning tillsatts – Lex Lilla hjärtat, för att se över hur principen barnets bästa kan stärkas. Det handlar bland annat om möjligheten att tidigarelägga överflyttningen av vårdnaden, om krav på drogtest och om uppföljning efter att familjehemsplacering upphört. Senast i februari 2021 ska lagförslagen lämnas.
Men en sak är redan klar.
Det är hög tid att sätta barnens bästa främst.