När Bohlin är ens sista hopp är det riktigt illa
Borde undvika Landerholm – för sitt eget bästa
Man vet att det är riktigt illa när ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) tar på sig rollen som regeringens krishanterare. Sin titel till trots är han definitivt inte någon man vill bli försvarad av.
Ministern skriver på X att han ”nåtts av uppgifter i media om att en person med kopplingar till den våldsbejakande extremistiska miljön under någon tidsperiod har arbetat på kursgården Gällöfsta”.
Nu har han kallat till sig ansvariga på kursgården.
I vanlig ordning siktar Bohlin på allt som rör sig och hoppas på att träffa. Chefen Ulf Kristersson är i nöd. Statsministerns barndomsvän Henrik Landerholm har trasslat in sig i ett nät av lögner och slarv i en skandal som bara växer. Då läser Bohlin om Gällöfsta konferens i tidningen.
Det är naturligtvis inte kursgården som hotar Sveriges säkerhet. Henrik Landerholm har lämnat hemliga dokument i ett olåst skåp på sitt hotellrum. I förhöret som återges i förundersökningen förklarar han det med att han inte ville bära runt på känsliga dokument, och demonstrerar därmed en grundläggande oförståelse för hur sådana bör hanteras. Det är nämligen precis det man ska göra med hemliga dokument – bära runt på dem, det vill säga, för att ha dem under uppsikt.
När Landerholm lämnar hotellet blir dokumenten kvar. Förklaringen? Det var mörkt i skåpet där de låg, så han såg inte att det blivit kvar något.
Enligt förundersökningen var handlingarna markerade med ett ”H”. När Landerholm får frågan om vad han tror att det kan betyda svarar han att ”alltså det betyder att oj det här är nog lite hemligt”.
Oj var ordet.
Bohlin gjorde sig ett namn när han med ”ämbetets fulla kraft” varnade för krig i Sverige på Folk och försvars rikskonferens förra året. Med tanke på att de flesta felaktigt tror att hans ämbete kallas var det ett riskabelt tilltag att åkalla just detta mandat. Men han fick åtminstone svenskarna att haja till.
Efter det uppmärksammades han igen när han läxade upp svenskarna om väglaget en snöig dag. ”Jag vill inte höra om en enda bilist som givit sig ut i detta efter att ha bytt till sommardäck” skrev han under väderkaoset, i ett tappert försök att skrämma bilisterna till lydnad.
Nu verkar han ha skickats ut för att ge sig på en konferensanläggning. Om inte annat är det väl ett utsiktslöst försök att flytta skulden från Henrik Landerholm och Ulf Kristersson.
Det finns förvisso en risk att Carl-Oskar Bohlin är ensamagerande. Kanske har ministern inte alls fått något särskilt uppdrag. Han är en ambitiös man och vill säkert visa framfötterna på jobbet.
Det hade kanske haft en poäng, om Bohlin bara hade riktat uppläxningen åt rätt håll för en gångs skull. Nu är skandalen ett faktum och förmodligen blir Landerholmsaffären det svenskarna minns mest av Ulf Kristerssons tid som statsminister.
Om Carl-Oskar Bohlin vill ha en framtid i politiken gör han bäst i att hålla sig på avstånd.
