Talibanernas första offer är kvinnorna och barnen
Joe Bidens uttalande är ett hån
När Joe Biden höll sitt tal i måndags där han förklarade varför USA militärt dragit sig ur Afghanistan var han tydlig med att insatsen aldrig handlade om att bygga upp en fungerande demokratisk stat. Syftet var att motverka nya terrorangrepp mot USA:s intressen. För många afghaner, främst kvinnor, går uttalandet att uppfatta som ett hån.
Västvärldens närvaro i landet de senaste två decennierna har betytt ett annat liv för hundratusentals afghanska kvinnor. Fortfarande svårt, med mycket diskriminering, fördomar, våld, trakasserier, tvångsgifte och barnäktenskap. Men det har också inneburit en chans att få gå i skola, få en utbildning och ett yrkesliv.
Kvinnor har också kunnat gå utan burka och en manlig följeslagare utan att riskera bestraffning och i värsta fall döden. Talibanstyret mellan 1996 och 2001 var ett helvete för alla oliktänkande, men för kvinnor och flickor ett direkt fängelse.
Slängs 200 år tillbaka
Redan rapporteras det att Kabuls gator har rensats på kvinnor. De enstaka som vågar sig ut bär burka, plagget som många hoppats var förpassat till historiens skräphög.
När nu talibanstyret har återtagit makten riskerar landet att slängas 200 år tillbaka i tiden. Det menar kvinnorättsaktivisten Mahbooba Seraj, som i en intervju med turkiska tv-kanalen TRT fördömmer USA:s och omvärldens övergivande av Afghanistan: "Skäms på er, hela världen!". Allt som vi har byggt upp de senaste två decennierna kommer att raseras, konstaterar hon.
Enligt FN:s beräkningar har 80 procent av de som flytt sina hem efter talibanernas framryckningar i maj kvinnor och flickor. En FN-rapport visar också att antalet kvinnor och barn som har skadats eller dödats har eskalerat under de senaste månaderna.
Hittills har talibanerna gett uttryck för en mer moderat linje, de säger sig vara annorlunda än för tjugo år sedan. Högt uppsatta ledare påstår att flickor och kvinnor ska kunna få gå i skolan, utbilda sig och arbeta. Men i enlighet med de hårdföra sharialagarna och "afghanistsansk kultur". Vad det innebär är fortfarande oklart, men få vågar ha några stora förväntningar.
Malala Yousafzais vädjan
Nobelpristagaren Malala Yousafzai, som blev skjuten i huvudet som 15-åring av talibaner i Pakistan för att hon vägrat hörsamma gruppens förbud mot skolgång för flickor, skrev igår en debattartikel i New York Times om sin oro för de afghanska kvinnornas och barnens situation. Hon vädjar till omvärlden och till talibanerna att fortsätta ge barnen ordentlig utbildning, inte bara religiös.
Utrikesminister Ann Linde har twittrat drastiskt att inte en spänn ska gå till talibanerna. Men Svenska Afghanistankommittén, SAK, måste fortsätta få stöd för sitt arbete i landet, som de gjort med framgång även under tidigare talibanväldet.
SAK driver idag två skolor för sjuksköterskor och tre för barnsköterskor, effekten av det arbetet är tydligt. Spädbarnsdödligheten har sjunkit till en fjärdedel jämfört med i början av 00-talet. De driver även skolor för 70 000 elever där mer än 60 procent är flickor.
Den svenska regeringen måste slå vakt om att SAK:s arbete för kvinnors utbildning och hälsa kan fortsätta.
Jag är tacksam för att mitt liv inte längre blir definierat av män med vapen, skriver Malala Yousafzai. Vi får inte släcka hoppet om att en sådan framtid är möjlig också för unga i Afghanistan.