Bostadspolitiken ledde oss rakt i skuldfällan

De riktiga idioterna är inte husköparna

Nästan vart tionde svenskt hushåll säger att de inte ens kan betala en boränta på tre procent.

Falukorven och makaronerna rusar i pris. Ja, i stort sett allt har blivit dyrare.
De snabbt ökande el- och bränslepriserna har varit kännbara för de flesta. Samtidigt har börsen rasat och svenskarnas löner har minskat i värde.

Som lök på laxen höjde Riksbanken reporäntan i torsdags vilket kan leda till att boräntorna blir dyrare.

Just när pandemin äntligen börjat klinga av och ekonomin tagit fart igen inledde Ryssland sitt folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina.

Jag tror vi är många som känner förtvivlan med de oskyldigt drabbade ukrainarna, men också en sorg över att ha berövats en hoppfullare framtid efter år av corona, oro och restriktioner.

Dyrare bostäder

Under pandemin pumpades pengar in i världens ekonomier. Lönerna ökade och börsen gick som tåget. Det ledde till dyrare bostäder. Finansinspektionen krävde att amorteringskravet återinfördes förra sommaren, men det har inte påverkat priserna på lägenheter och hus.

Tvåbarnsmamman Anna Gunnarsdotter Grönberg säger till Dagens Nyheter att hon kan tvingas sälja sin trerummare i Alingsås om räntorna höjs mycket mer.
– Problemet är att det nästan inte finns några hyresrätter som är mindre kostsamma. Så det känns jättesvårt, hur ska jag kunna flytta och få det billigare? säger hon till tidningen.

Enligt en ny undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av mäklarbyrån Bjurfors uppger vart femte svenskt hushåll att det inte klarar en boränta på över fem procent.

Nästan var tionde säger att de inte ens kan betala en boränta på tre procent.
– Vi har en generation som bara har levt i en uppåtgående ekonomi med lågräntemiljö, säger Fredrik Kullman, vd för Bjurfors Sverige till tidningen Dagens Industri.

Det är en tröttsam retorik. Det är knappast generationen med unga vuxna som ligger bakom den bostadspolitik vi lever med idag, där 207 av 290 kommuner har bostadsbrist.

Gillrats skuldfällor

Så sent som i höstas innebar Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetkupp i riksdagen att regeringen tvingades slopa subventionerna till byggandet av billiga hyresrätter.

Och människor måste flytta dit jobben är. Men där det finns jobb är bostadsbristen som störst.

Sedan 1992 har mer än var tredje hyresrätt försvunnit från allmännyttan i Stockholm, samtidigt som inflyttandet varit enormt.

Värst är det i centrala Stockholm där bara sju procent av bostäderna är ägda av kommunens allmännytta.

Handelskammaren visade i en rapport tidigare i år att tiotusentals personer i samhällsnödvändiga yrkesgrupper – som poliser, brandmän och undersköterskor – inte längre har råd att bo i länet.

Det är inte unga vuxna som ägnat sig åt någon lånefest, utan politiker och banker som gillrat en skuldfälla.

Att vi är många som känner samma oro som Anna Gunnarsdotter Grönberg över hur pengarna ska räcka till framöver borde bekymra landets makthavare ännu mer.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.