Förfinad dna-teknik sätter dit skyldiga

Brottsoffer får efterlängtad upprättelse

Dna-tekniken utvecklas.

Det finns personer i Sverige som har all anledning att sova dåligt om nätterna. I takt med dna-teknikens utveckling kan man gå från friad till fälld för brott flera år senare. Nyligen kom en dom som handlar om just det. För tio år sen friades en man från våldtäkt mot barn. Ny dna-bevisning ledde till att han nu har dömts till fängelse i ett år och åtta månader.

Det ser också ut som att fallet med mördade Malin i Husum 1996 får en lösning. Ett gammalt blodprov och utvecklade metoder gör att riksåklagaren har ansökt om resning.

En åttaårig flicka som våldtogs 1995 fick som vuxen upprättelse häromåret. Dna på hennes tröja gjorde det möjligt att göra en familjesökning i polisens dna-register, något som är tillåtet sedan en lagändring 2019. Våldtäktsmannen hittades och fick sex års fängelse för grov våldtäkt.

När det finns misstankar om allvarliga brott, som i det här fallen mot barn, är dna-teknisk utveckling och dess följder mycket välkomna. Kriminella hamnar där de hör hemma bakom lås och bom. Sanningen kommer fram och brottsoffer får den upprättelse som är så avgörande för att kunna gå vidare.

Dna är betydelsefullt för att hitta skyldiga. Inte minst var det aktuellt när polisen förra året med hjälp av en släktforskare kunde lösa dubbelmordet i Linköping. Efter år av ovisshet kunde de ringa in den som låg bakom mordet på Mohamed, åtta år och Anna-Lena, 56. Mördaren visades sig sedan passa precis in i den gärningsmannaprofil polisen jobbat utifrån i alla år.

Det var en seger och lättnad för många som sedan stötte på patrull. Integritetsskyddsmyndigheten meddelade nämligen att metoden är förbjuden. Släktforskarnas sätt når så många fler än polisens mer begränsade familjesökningar.

Så trots att det finns ytterligare ett tillvägagångssätt som fungerar går mördare och våldtäktsmän lösa. Det är en skymf mot brottsoffer, anhöriga och en orolig allmänhet. Men dna är inte allt. Annan form av bevisning är också är relevant. Särskilt i våldtäktsfall där ord kan stå mot ord och därmed blir mindre viktigt än fysisk bevisning.

Samtyckeslagen är därför en central pusselbit.

I ett fungerande rättssamhälle får man passa sig för att gå vilse i etikens snårskog. Ny teknik måste därför gå hand i hand med rättssäkerheten. Det kan förstås också tillkomma delar av detta vi inte känner till idag.

Släktforskning är en populär hobby när det lätt går att leta på nätet. Men en del information folk får fram är inte alltid så välkommen. Familjehemligheter hamnar på bordet och släktband rivs upp.

Oavsett måste en lagändring, för att tillåta släktforskning i utredning av grova brott, till och det illa kvickt.